Vinnare av Tidskriftspriset 2022 – ÅRETS TIDSKRIFT FACKPRESS
Vinnare av Publishingpriset 2022 – Medlemstidning – Individ

Åkergrodornas blå skepnad

Åkergrodornas blå skepnad

Tänk dig att ha legat nergrävd, iskall och nästintill död hela långa vintern. Och sedan känna hur solen börjar värma… Känslan blir så stark att åkergrodorna blir blå.

När värmen kommer finns ingen tid att förlora. Det är bara att skaka liv i sin kalla kropp och skynda sig till vattnet, för sjusovare missar årets enda chans att para sig. Nästa generation måste komma igång tidigt för att hinna med sitt liv innan solen svalnar igen.

Nu i början av april hörs grodhannarnas konserter i södra Sverige, och snart även i norr. De vanligaste rösterna är ett skällande som från små hundar på håll – åkergroda − och ett knattrande som från en motorcykel – vanlig groda. Till utseendet är de ganska lika, men bara åkergrodor blir blå av upphetsning när de samlas för att imponera på honorna. Ju mer de hetsar upp sig desto blåare blir de. Om något skrämmer dem ner i vattnet bleknar färgen och när de tittar upp igen är de bruna, för att sedan gradvis bygga upp sina känslor och sin blåhet.

Både åkergrodor och vanliga grodor är fortfarande vanliga i Sverige, men över 70 procent av våtmarkerna har dikats ut och försvunnit sedan 1800-talet, och grodorna verkar ha minskat i takt med dem. På kontinenten har åkergrodor blivit sällsynta, och därför är deras lekplatser strikt skyddade i hela EU. Numera kan blåa vårkänslor stoppa exploatering och utdikning, i stället för tvärtom.

Åkergrodans blåa färg kan ändras snabbt utifrån sinnesstämning och självförtroende i relation till andra hannar. Stora hannar kan utveckla väldigt stark färg som också snabbt kan försvinna. Hannar av vanlig groda har en mer diskret parningsdräkt, med vit strupe.
Grodägg har inget skyddande skal, men en geléhinna som fungerar som ett litet växthus. Så länge solen lyser håller den äggen varma trots att de ligger i iskallt vatten. Därför är solbelysta dammar livsviktiga för grodor. Om sly växer upp och skuggar vattnet kan äggen inte utvecklas.
Ynglens små tofsar i nacken är gälar som sitter ytligt de första veckorna. Sedan flyttas de in under huden. Vuxna grodor andas med lungor, samtidigt som de tar upp syre genom huden. Den tunna huden gör dem extra känsliga för föroreningar i vattnet.
Gotländska åkergrodor har en speciell färgteckning och skiljer sig genetiskt från fastlandsgrodorna på flera sätt. I framtiden kommer kanske gotlandsgrodorna att klassas som en egen art.
Detta är Sveriges första grodtunnel som invigdes 1997, söder om Alingsås. Något som gör vägar extra riskabla är att asfalten lagrar dagens värme, och när grodorna passerar vägbanan lägger de sig gärna en stund för att höja kroppstemperaturen.
Trots namnet är åkergrodan mer anpassad till barrskogsmiljö. När försurningen svepte in över landet på 1980-talet klarade sig åkergrodorna bra jämfört med vanlig groda eftersom de är anpassade efter lite surare skogstjärnar.
Sedan mitten av 1800-talet har alla Sveriges grodor minskat kraftigt. På 1980-talet vände trenden tack vare naturvårdsarbete. Den som skapar ett bra lekvatten kommer snart att belönas med vårkonserter. Som här, utanför Claes Andréns hem i Bohuslän.

60 år med grodor

Grodor har präglat Claes Andréns liv sedan han gick med i Göteborgs fältbiologer som tolvåring, 1962. Ett par år senare träffade han Göran Nilsson som var passionerat intresserad av ormar, och tillsammans utforskade de världen ur grod- och reptilperspektiv.

Claes Andrén. Foto: Henrik Sandberg.

− Nästan ingen höll på med grodor på den tiden, så det fanns väldigt mycket att upptäcka. Ganska snart blev det tydligt att grodorna hade tagit mest stryk av landskapets förändring, förklarar Claes Andrén.

Redan som zoologistudenter fick Göran och Claes börja arbeta åt Naturvårdsverket. Båda blev kvar på universitetet som forskare och har sedan rest jorden runt på jakt efter krälande och hoppande arter.

Numera är Claes Andrén pensionär och har ägnat de senaste åren åt att göra filmer om biologisk mångfald. Den sista sändes på SVT i höstas och nu jobbar han med en bok om hur man kan förbättra förutsättningarna för groddjur.

− Jag tror att alla som engagerar sig i någon djurgrupp utvecklar en speciell kärlek till den, Jag kan fortfarande sitta i timmar och titta på lekande grodor.

Utrustning: När jag började filma blev det för jobbigt att bära på utrustning för både film och stillbilder, så nu har jag en Panasonic Lumix S5 som klarar båda. Jag använder nästan bara makro- och vidvinkelzoom, men ibland tele upp till 600 mm.

Tillsammans visar vi upp det bästa av naturen Följ oss på Instagram