Sveriges Naturs artiklar om kärnkraft.
Dagens nej till förslaget om slutförvar av kärnavfall, handlade om den omtvistade kopparkapseln. De processer Sveriges Natur skrivit om visade sig skapa alltför stor osäkerhet inför risken för läckor av joniserande strålning från det planerade förvaret.
I dag tisdag kommer beskedet från mark- och miljödomstolen i Nacka om förslaget till slutförvar av kärnbränsle i Forsmark uppfyller kraven enligt miljöbalken. Samtidigt lämnar Strålsäkerhetsmyndigheten sitt yttrande där de säger att slutförvaret uppfyller kraven enligt kärntekniklagen.
Skattebetalarna riskerar att stå för en del av notan för kärnavfallet, eftersom de avgifter som betalas in av kärnkraftsbolagen inte kommer att räcka. Det konstaterar Riksrevisionen som utrett saken.
Förslaget till slutförvar av utbränt kärnbränsle i Forsmark saknar en plan för långsiktig övervakning och kontroll. Detta trots att den största risken med bränslet är att det kan användas för kärnvapen. Nu ställer Strålsäkerhetsmyndigheten krav på Svenskt kärnbränsle att förslaget ska uppfylla internationella krav.
Strålsäkerhetsmyndigheten påstår att de risker med slutförvaret som avslöjats är irrelevanta. Men ett nytt dokument visar att så inte är fallet. I det skriver myndighetsspecialisten med ansvar för granskningen av slutförvarets långsiktiga säkerhet om “kritiska osäkerheter och kunskapsluckor kring kapselns grundläggande funktion”.
Efter Sveriges Naturs avslöjande om risker i det planerade slutförvaret av kärnavfall har Mark- och miljödomstolen begärt svar på frågor från Strålsäkerhetsmyndigheten. Domstolen vill att myndigheten redovisar underlag för de processer som, enligt de dokument tidningen lyckats få ut, riskerar att ge stråldoser långt ovanför gränsen för det tillåtna.
Utomstående kan inte förstå de de siffror och påståenden som Sveriges Natur tagit del av och som handlar om förhöjda stråldoser från slutförvaret av kärnavfall. Det anser Ansi Gerhardsson från Strålsäkerhetsmyndigheten. Siffrorna är enligt henne för extrema för att vara relevanta för slutförvaret. Men varför det är så förklarar hon inte.
Flera av Sveriges Naturs läsare har hört av sig med frågor om hur man kommit fram till hur hög den riskdos strålningen från slutförvaret av kärnkraftsavfall får vara.
Riskdosen utgår från hänsyn till kommande generationer och att vi fortfarande vet alldeles för lite om risken med låga stråldoser.
Strålsäkerhetsmyndigheten hade svårt att säga nej till kärnkraftbranschens förslag till slutförvar av använt bränsle. Det framgår från protokoll från möten på myndigheten.
Strålsäkerhetsmyndigheten har känt till att stråldosen från slutförvaret av kärnavfall kan bli tiotals gånger högre än riskgränsen. Det visar dokument som Sveriges Natur har tagit del av. Ändå har myndigheten valt att inte presentera siffrorna i den pågående processen i Mark- och miljödomstolen. Där hävdar myndigheten att förslaget från bolaget som ansvarar för slutförvaret bör få godkänt.
