Till skillnad från andra delar av miljö-, klimat- och energipolitiken brukar den svenska linjen kritiseras från miljöorganisationer när frågan om skogens roll tar plats på EU-nivå. Nu kraftsamlar skogsintressen inför en ny mandatperiod i Bryssel.
Klimatet har blivit valets näst viktigaste fråga i hela EU. Men klarar politikerna att matcha väljarnas krav? I dag öppnar vallokalerna i flera länder.
Samtidigt som larmrapporter kräver att bland annat jordbrukspolitiken ställs om, möter förslaget att höja miljöribban för att lantbrukare ska få EU-stöd starkt motstånd från både bransch och flera medlemsländer.
Att helt ta bort utsläppen ur de tyngsta industrierna har pekats ut som en nästintill omöjlig nöt att knäcka. Men nu finns mer lättsmälta lösningar på bordet. Samtidigt stödjer EU:s samlade näringsliv netto-nollutsläppsmål, vilket bäddar för statscheferna att kavla upp ärmarna i FN:s klimatarbete.
Söndag den 26 maj går Europa till valurnorna. Här är miljöfrågorna att hålla koll på i EU-valet 2019.
EU-parlamentets protest mot planerna på att släppa in det förbjudna ämnet kromtrioxid brett på den europeiska marknaden ses som bensin på brasan i striden om hur EU:s kemikalielagstiftning ska uttolkas.
Reglerna som ska begränsa möjligheterna för kritiserade biobränslen, som palmolja, i den europeiska förnybartpolitiken har mött både ris och ros. Men möjligheterna för kritiker att få igenom ytterligare skärpningar ser ut att vara små.
Arbetet för att föra in jämställdhetskrav i fler delar av EU-politiken har gjort framsteg på mer oväntade områden, bland annat inom miljö- och klimatpolitiken. Men unionen har fortfarande långt att gå innan de globala utvecklingsmålen i Agenda 2030 nås.
Kemikalieinspektionens nöddispens till sockerbetsodlare har stött på patrull i Mark- och miljödomstolen. Bivänner och miljöorganisationer jublar men odlarna pratar om oro för konsekvenserna om det inte blir något besked innan fröna ska sås.
