Vill ändra energibolagens möjlighet att stämma stater som ställer om

Det blåser kring energistadgefördraget, ECT, som gör det möjligt för energibolag att stämma stater som vill ställa om sin energiproduktion. FOTO: Getty Images

Vill ändra energibolagens möjlighet att stämma stater som ställer om

Trots hot om avhopp från bland annat europeiska medlemsländer blev det inga förändringar i det omstridda energistadgefördraget, ECT, som uppmärksammats när det använts av energibolag att stämma stater som vill ställa om till förnybar energi. Men trycket ökar, och mer förändringar lär komma framöver.

En delikat diplomatisk balansgång utspelades i slutet av förra veckan på den internationella energiscenen. Men vid första årsmötet efter att arbetet inletts med att modernisera det alltmer uppmärksammade fördraget togs inga beslut i de känsligaste frågorna, som bland annat rör medlemsländernas rätt att förändra reglerna på energimarknaden.

– Men det rör på sig. Fast för tillfället går det ganska sakta, säger en källa som följer förhandlingarna.
Energistadgefördraget, ECT,  har uppmärksammats allt mer på senare år i miljösammanhang, då det använts i flera fall för att dra länder inför domstol för att regeringar velat stänga ner eller försvåra för fossila energislag.

Det svenska statliga bolaget Vattenfall har stämt tyska staten för kärnkraftsutfasningen, och finska Uniper har hotat med att stämma nederländska staten för planen att fasa ut kolkraft.

LÄS MER: Hotar med miljardskadestånd för att få driva kolkraftverk

Anledningen är att bolagen, som tidigare fått investeringar godkända av en regering, senare kan hotas av att förlora stora ekonomiska värden när de politiska vindarna förändras.

Hett politiskt stoff

I EU har detta blivit hett politiskt stoff. Samarbetet har tillsammans med flera andra medlemsländer fått med sig parterna till energistadgefördraget på att förra året inleda arbetet med att modernisera det bindande avtalet. Fyra diskussionsmöten senare har flera förslag lagts på bordet. Men hittills har det inte varit möjligt att röra sig i de känsligare punkterna. Under veckans möte som leddes av Azerbadjan noterades främst de diskussioner som pågått i förhandlingsgrupper.

Det europeiska budet  trycker bland annat på att starka hänvisningar till Parisavtalet ska in i fördraget, samtidigt som skrivningar som ger parterna rätten att gå vidare med politiska förändringar för att nå antagna miljö- och andra hållbara utvecklingsmål ska föras in. Man vill också se att eventuella tvister mellan medlemsländer och bolag framöver ska lösas i ett nytt, mer öppet, forum.

Men enighet krävs, och i de läckor som kommit ut från förhandlingarna pekas Japan ut som en motsträvig part.
– Det är nog inte heller bara Japan som oroas över förändringar.

Det säger Tomas Kåberger, tidigare Energimyndighetschef och numera professor vid Chalmers. Han följer den japanska debatten genom sin ledarroll för Renewable Energy Institute i Tokyo och pekar på flera förklaringar.

Stabila investeringar

– Japanska energibolag ligger ekonomiskt risigt till efter Fukushima, och det gör därför också de japanska banker och pensionsfonder som investerar i energisektorn i japan och utmlands, säger Tomas Kåberger till Sveriges Natur.

Elföretag, inte bara i Japan utan även på annat håll, har setts som stabila investeringar för bland annat pensionsbolag och försäkringsbolag eftersom elproduktionen har haft skalfördelar och ofta varit monopol. Låg, men säker avkastning på kolkraftverk och kärnkraftverk lockade investerare. Mycket reaktionär politik i världen nu handlar om att rädda dessa finansbolag när kol- och kärnkraft verk blir värdelösa, förklarar han.

– Det är stora värden hos politiskt inflytelserika aktörer som står på spel och det går därför troligen lätt att mobilisera politiskt stöd för att blockera förändringar av fördraget, säger Kåberger.

Samtidigt räcker det inte med en hänvisning till Parisöverenskommelsen för att alla frågor ska lösas.
– Jag skulle ändå säga att det är en lågoddsare att hänvisningen kommer in. Men det är inte klart var i fördraget, och beroende på var den hamnar så får det ju olika påverkan på framtida potentiella tvister, säger en förhandlare till Sveriges Natur.

Höga tongångar

I den europeiska debatten har tongångarna gått höga mot fördraget. I EU-parlamentet har skarpa hot framförts från toppolitiker. Ett upprop har samlat flera hundra akademiker och klimataktivister med uppmaningen att fördraget ska begravas. Men ytterligare en förändring anses också central, nämligen att ogilitigförklara skrivningarna som binder parterna vid reglerna 20 år efter det att de klivit ur.

Österrike, Frankrike, Luxemburg och Spanien har talat mest öppet om att de bör lämna fördraget om ingen förändring kommer till i närtid. Men att hela blocket skulle hota med avhopp har hittills inte varit aktuellt.
– Det är inte ens en fråga som diskuterats i förförhandlingarna, säger en förhandlare.

Samtidigt pekar Tomas Kåberger på att ett av de aktuella skeptiska länderna, Spanien, också kan utgöra ett exempel för att fördraget kan ha en positiv inverkan ur ett miljöperspektiv.
– System för internationellt investeringsskydd på energiområdet är på ett sätt bromsande när beslut är progressiva. Men det är ju även vara bromsande när regeringar vill göra dåliga saker, säger Tomas Kåberger.

Bromsar även dåliga beslut

Han hänvisar till ett exempel, där den tidigare spanska regeringen införde retroaktiva försämringar av tariffer för dem som investerat i sol och vind i Spanien.

– Då kunde de internationella investerarna som förlorat värde på sina tillgångar åberopa fördraget och få särskild ersättning av spanska staten, till skillnad från de nationella investerarna, säger Kåberger.

Nu väntar ytterligare förhandlingar inom den så kallade moderniseringsgruppen inom fördraget, innan förslagen nästa år kan behandlas vid årskonferensen.

– Men det som är principiellt problematiskt är ju att det minskar möjligheten till demokratiskt inflytande över utvecklingen, säger Tomas Kåberger.

Läs mer om energi

Studie: Kärnkraft tränger undan sol och vind
Spelet om litium – det vita guldet
Oljeindustrin tappar 86 miljarder dollar i värde
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter
Annons