Hotar med miljardskadestånd för att få driva kolkraftverk

Kolkraftverk i Maasvlakte, Nederländerna. FOTO: Getty Images

Hotar med miljardskadestånd för att få driva kolkraftverk

Kraftbolaget Uniper hotar att stämma Nederländerna på mångmiljardbelopp om de inte får köra sitt kolkraftverk in på 2030-talet i strid med landets klimatplan. Unipers ägare är Fortum som majoritetsägs av den finska rödgröna regeringen.

2007 beslutade den tyska energijätten Eon att bygga ett jättekolkraftverk i Rotterdams hamn, Maasvlakte 3. Det stod klart 2013 och släppte 2018 ut nästan fem miljoner ton koldioxid. Sedan 2007 har flera olika projekt lanserats för att fånga in en del av den koldioxiden, men i verkligheten har den bara släppts  ut.

2017 beslutade Nederländerna om en klimatplan som sätter stopp för all kolkraft 2030, inklusive Maasvlakte.

Hot om miljardskadestånd

Uniper, som äger Maasvlakte sedan 2016, då Uniper avknoppades från Eon, hotade med att dra Nederländernas regering inför domstol och kräva miljarder i skadestånd. Detta är möjligt genom det nästan okända energistadgefördraget ECT, som står för Energy Charter Treaty, från början av 1990-talet. Det kom till för att skydda västföretag som investerade i före detta kommuniststater från godtycklig behandling, som expropriering eller diskriminering gentemot inhemska konkurrerande företag.

Fördraget har sedan kommit att användas på ett helt annat sätt, mot demokratiskt fattade beslut i stabila demokratier.

Bland annat har Vattenfall stämt Tyskland två gånger. Den ena gången för kärnkraftsavvecklingen, som Tyskland beslutade om år 2000, sedan rev upp 2010 och åter fattade beslut om år 2011. Fallet är ännu inte avgjort, enligt advokat Kaj Hobér som företräder Vattenfall.

Den andra stämningen gällde deras kolkraftverk i Hamburg, som enligt Vattenfalls mening fick för hårda miljövillkor. Dessa mjukades upp i en förlikning.

Uranprospekteringsföretaget Aura Energy har stämt Sverige på 17 miljarder kronor för att riksdagen 2018 förbjöd uranbrytning och uranprospektering. Kravet har avvisats av Sverige och ser inte ut att gå vidare, erfar Sveriges Natur.

ECT har kritiserats av europeiska miljöorganisationer, från första början.

Hotet om att dra Nederländerna inför domstol förnyades av Unipers VD Andreas Schierenbeck vid den digitala bolagsstämman i Düsseldorf den 20 maj i år.

Välsignades av Putin

Uniper är ett energibolag som avknoppades från tyska Eon 2016 och som består av de delar Eon inte ville ha kvar: kärnkraft och fossila bränslen, medan Eon själva satsade på elnät och förnybart.

2018 köptes aktiemajoriteten i Uniper av finska Fortum, där staten äger majoriteten. Eftersom både Uniper och Fortum har stor verksamhet i Ryssland, mest fossilgaskraft och kolkraft, krävde Fortums förvärv av Uniper ryskt godkännande. Det välsignades personligen av Vladimir Putin.

I oktober förra året meddelade Fortum att de ville öka sitt ägande i Uniper till över 70 procent. I mars i år godkände Ryssland även detta. Sedan den 8 maj, alltså bara 12 dagar före bolagsstämman då hotet om att stämma Nederländerna återupprepades, äger Fortum 73,4 procent i Uniper. Fortum krävde också i samband med detta att få tillsätta fyra av de sex ägarrepresentanterna i bolagsstyrelsen, inklusive ordföranden.

I Sverige driver Uniper och Fortum kärnkraftverket i Oskarshamn.  ”Kärnkraftsel – en klimatsmart affär” står det på deras hemsida. Uniper driver även oljekraftverket i Karlshamn och ett fossilgaskraftverk. Fortum/Uniper har också minoritetsposter i Ringhals och Forsmarks kärnkraftverk. Sammantaget har företagen mycket fossilkraft och kärnkraft, en del vattenkraft och biobränsle men inte mycket vind eller sol.

Fortum uppger att bolaget arbetar för en renare värld.

Fortum äger halva Stockholm Exergi, där de fram till april 2020 drev Sveriges sista kolkraftverk. Fortum ville fortsätta elda kol men tvingades ge upp på grund av en ny kraftvärmeskatt, som Fortum bekämpade. Nu värms Stockholm med en del biobränsle men mest sopor.

LÄS MER: Stockholm Exergi skryter om minusutsläpp som inte finns 

Sopor i Oslo

Fortum driver också kraftvärme i Oslo, mest med sopor som bränsle. I Finland äger de kolkraftverket Meri-Pori, Loviisa kärnkraftverk och är delägare i Olkiluoto kärnkraftverk.

Står då Fortum bakom Uniper och deras hot om att stämma Nederländerna?

– Alla beslut i denna fråga tas av Uniper, svarar kommunikationschef Per-Oscar Hedman i mejl till Sveriges Natur.

Han tar ändå ställning i sakfrågan:

– Unipers krav på kompensation utgår från att Nederländerna ska följa den överenskommelse om investeringsskydd som finns. Så vitt vi vet har den holländska regeringen uttalat att de är beredda att förhandla i frågan med Uniper. Syftet med överenskommelsen, The International Energy Charter Treaty, ECT, är att säkerställa att företags rättigheter skyddas vid ensidiga regelförändringar från en stats sida. Det undertecknades 1998 av 53 länder, inklusive Nederländerna, och omfattar alla tekniker inom energisektorn. Unipers kraftverk Maasvlakte 3 sattes i drift 2016 med beräknad livslängd på flera decennier, skriver Per-Oscar Hedman.

LÄS MER: Högt miljöpris för sopimport

Står den finska rödgröna regeringen bakom Fortum och Uniper?

Sveriges Natur har sökt företrädare för Finlands ägarstyrningsminister Tytti Tuppirainen, men ännu inte fått något svar.

– Att Uniper överväger att stämma Nederländerna genom ECT och inte genom nationell domstol är mycket problematiskt för klimatarbetet, säger Åsa Romson, tidigare miljöminister för Miljöpartiet, som skrev sin doktorsavhandling i juridik om internationella investeringsavtal. Hon är nu expert i miljörätt vid IVL Svenska miljöinstitutet.

Att driva kraven via ECT ger bolaget en processuell fördel, säger hon.

– Det är från miljösynpunkt ibland ett bekymmer att länder har gett dem den möjligheten genom ECT, säger hon.

Det leder till mycket sämre insyn från allmänheten.

– Men i sak har Nederländerna goda möjligheter att försvara sig, och mer muskler att sätta emot jämfört med fattigare länder, säger Åsa Romson.

En försvarslinje är att när investeringsbeslutet för Maasvlakte 3 togs 2007 kom klimatfrågan inte som en blixt från klar himmel.

– Då fanns ju klimatkonventionen och Kyotoprotokollet.

Företaget kan å sin sida åberopa det miljötillstånd de en gång fick, och hur många år ångpannor och annat är byggda för.

Styra regelverket i önskad riktning

Åsa Romson förklarar också att de företag som stämmer stater kan syfta antingen till att styra regelverket i önskad riktning eller till att få pengar.

Att ändra den nederländska klimatplanen är knappast aktuellt. Den kom till med anledning av att en nederländsk domstol 2015 slagit fast att regeringens planer inte levde upp till Parisavtalet.

Det är inte heller säkert att Uniper/Fortum verkligen kan driva kraftverket till 2030 med lönsamhet. Stigande priser på utsläppsrätter som drivits fram inom EU slår hårt mot kolkraften. Kolkraften i hela EU minskade 2019 och ännu mer hittills 2020. Maasvlakte 3 minskade produktionen 2019. Kolkraften hotas också av sjunkande elpriser, inte bara på grund av Coronapandemin utan också som en följd av utbyggnaden av förnybar kraft. Den utbyggnaden kan få en extra skjuts av EU:s stora stödpaket för återhämtning från Corona-krisen i slutet av maj.

LÄS MER: Kolkraften minskar i världen

Läs mer om energi

Spelet om litium – det vita guldet
Oljeindustrin tappar 86 miljarder dollar i värde
Mer vind, mindre kärnkraft, olja och kol
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter