Utdikade våtmarker står för 20 procent av Sveriges klimatutsläpp

Våtmarker fyller många funktioner. Och det finns olika bidrag att söka för den som vill anlägga en våtmark. FOTO: Anna-Lee Cöster Jansén

Utdikade våtmarker står för 20 procent av Sveriges klimatutsläpp

Under det senaste seklet har ungefär en fjärdedel av Sveriges våtmarker försvunnit. Våtmarkssatsningen som infördes 2018 av regeringen skulle hjälpa till att motverka utvecklingen. Men satsningen har avslutats och miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker kommer inte att uppfyllas i år.

Våtmark är mark som är blöt, året om eller stora delar av året. Där vattnet ligger nära markytan. I Sverige finns det idag få våtmarker, vilket är problematiskt. Våtmarkerna skyddar vid torka, minskar översvämningsrisk, upprätthåller den biologiska mångfalden, ökar grundvattenbildningen, minskar klimatpåverkan och övergödning.

Dagens brist på våtmark beror främst på våra handlingar under 1800-talet. I början på 1800-talet var svälten stor i Sverige och att hitta ny mark att odla på blev viktigt. Då gjordes våtmark om till odlingsbarmark genom att gräva diken och på så sätt sänka grundvattenytan. Vi avvattnade våtmarkerna och det gjorde att spannmål som havre och råg kunde växa, men även trädslag som granen.

– Det saknas mycket våtmark i Sverige. 90 procent av alla våtmarker är borta i slättlandskapen om man jämför med 1800-talets början. Och 75 % av alla våtmarker som finns kvar är påverkade, förklarar Andreas Skarmyr som är projektledare för våtmark på Naturskyddsföreningen.

Djur förlorar sin livsmiljö

Våtmarker är livsmiljö och lekmiljö för många djur, framförallt fiskar och fåglar. Dessa djur förlorar stora delar av sin livsmiljö när våtmarkerna går förlorade. En fågel som har påverkats är storken som på grund av detta inte har kunnat bosätta sig särskilt bra i Sverige.

LÄS MER: Att anlägga en våtmark – så blev drömmen verklighet

När våtmarker förstörs orsakar det utsläpp av växthusgaser. När man gräver diken kommer luften ner i marken där det finns hålrum. Marken blir sedan som kompost och området bryts ned. När torven i dikade våtmarker bryts ner bildas växthusgaserna koldioxid och i näringsrika miljöer lustgas. Faktum är att det står för hela 20 procent av Sveriges totala växthusgasutsläpp.

2018 införde regeringen en våtmarkssatsning för att nå miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker för 2020. Satsningen lanserades i samband med bränderna och torkan 2017.

Internationella våtmarksdagen

Naturvårdsverket har haft hand om satsningen och den andra februari, på den internationella våtmarksdagen var det två år sedan allt började. Denna satsning innebar att 200 miljoner kronor årligen skulle gå till våtmarkerna tre år framöver. Dessa pengar skulle fördelas med hjälp av bidrag för våtmarksprojekt till länsstyrelser och kommuner. Det kallades för LONA-bidrag och det går att söka även idag då det fortfarande finns kvar. Satsningen finns idag dock inte kvar, trots att ett år återstår.

– Det skulle vara en treårig satsning från regeringens sida för att skapa och restaurera våtmarker. Främst för att förhindra torka. Men satsningen blev bara ettårig, säger Eva Amnéus Mattisson, tidigare projektledare för våtmarkssatsningen på Naturvårdsverket.

Den politiska turbulens som uppstod efter valet påverkade budgeten och vissa naturvårdssatsningar ströks. Men vissa satsningar på våtmarker görs fortfarande.

– Nu ingår våtmarksrestaurering som en naturlig del i vårat ordinarie arbete, mer än som ett särskilt projekt, säger Eva Amnéus Mattisson.

200 projekt

2018 var det ungefär 200 projekt som drogs igång och dessa kan fortsätta i fyra år. 2018 fick Naturvårdsverket 200 miljoner till våtmark. 2019 minskade anslaget till ungefär 70 miljoner. 2020 fördelar Naturvårdsverket 57 miljoner kronor ur den egna budgeten till våtmarker.

LÄS MER: Nu finns det hopp för grodorna

Läs mer om våtmarker

Regeringen avbryter stöd till nya våtmarker
Regeringen fryser bidrag till våtmarker
Ministern: Allvarligt att våtmarkerna minskat
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter
Senaste nyheterna

Islands röda guld

Klimatkrisen i bokhyllan