Regeringen lyfter återställning av våtmarker som en av de viktigaste åtgärderna för att minska klimatutsläppen. Samtidigt fortsätter dräneringen av våtmarker genom torvtäkt. Sveriges Naturs genomgång visar att det framför allt är tre län som ger nya tillstånd för torvtäkter.
Vattenflödet i stenbrottet torkade ut rikkärren i Måryd utanför Lund och artrikedomen försvann. När lokala Naturskyddsföreningen kunde visa det sa domstolen nej till både fortsatt och utökad brytning.
Bygga proppar i bäckar och springa på mossar i snöskor. Det är sådant som elever får vara med om under en dag med Naturskyddsföreningen i Örebro läns projekt Våtmark och vatten.
På torsdagen fattade regeringen beslut om att stoppa stödet på 114 miljoner som skulle ha gått till återskapande av våtmarker 2020. Samtidigt höjer de miljöstöden för bland annat betesmarker och ekologisk odling. Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén välkomnar de nya pengarna men ifrågasätter varför de tas från våtmarkerna.
Våtmarker är viktiga för att ge oss rent vatten och en rik natur. Men nu drar regeringen i nödbromsen och fryser allt stöd till våtmarksrestaurering på grund av en felräkning.
Anslagen till våtmarker har minskat och miljömålet myllrande våtmarker kommer inte att uppnås. Nu överväger regeringen att ge Naturvårdsverket ett nytt uppdrag. – Att restaurera och anlägga våtmarker är prioriterat. Det är ett effektivt sätt att minska övergödning, utsläpp av växthusgaser, balansera vattenflöden och bidra till den biologiska mångfalden, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP).
Under det senaste seklet har ungefär en fjärdedel av Sveriges våtmarker försvunnit. Våtmarkssatsningen som infördes 2018 av regeringen skulle hjälpa till att motverka utvecklingen. Men satsningen har avslutats och miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker kommer inte att uppfyllas i år.
