Trettio år av Bra Miljöval

SJ märker sina tågresor med Bra Miljöval 1994. FOTO: Getty Images

Trettio år av Bra Miljöval

Avvägningen mellan ett långsiktigt mål och hur kraven ska se ut längs vägen har alltid varit central i arbetet med att ta fram kraven för Bra Miljöval. Nu fyller märkningen 30 år.

I slutet av 1980-talet när Naturskyddsföreningen genomförde aktioner mot klorblekt papper kunde nog få ana vad det skulle leda till. Tre årtionden senare kan konsumenter hitta föreningens miljömärke på allt från tvättmedel till mobilabonnemang.

Men arbetet bakom att sätta märket med den omringade pilgrimsfalken, som funnits sedan 1992, på en produkt är sällan en enkel övning. Det intygar Eva Eiderström, chef på Bra Miljöval. Hon har varit med sedan starten.

– Det är det möjligas konst, i någon mening. Eftersom det inte är ett tvingande styr­medel, utan ett frivilligt, så måste båda parter vara intresserade. Både företagen som producerar och ­konsumenten som ska köpa den märkta produkten.

Bra Miljövals resa började 1990. Klicka för större bild.

Lägg därtill att Naturskyddsföreningen har lång­siktiga mål och visioner, och att det innebär en balansgång att sätta kriterierna för vad som ska krävas av en licens­tagare på en lagom nivå.

Å ena sidan kan ribban läggas för högt.

– Det är ju ingen poäng med att sätta kriterier som ingen klarar, för då händer inte ett smack, säger Eva Eiderström.

Å andra sidan kan märkningen sedan kritiseras för att lägga ribban för lågt.

Kraven ökar stegvis

Ett exempel är kritiken som riktats mot att kollektivtrafik som drivs med palmolje­produkter i dagsläget kan märkas med Bra Miljöval.

– Det går inte att miljö­märka enbart de delar av kollektivresande som utförs med fordon som drivs utan inblandning av palmolja.

Men frågan är inte släppt, intygar Eva Eiderström, ribban kommer att höjas när det är möjligt. Genom att stegvis öka kraven fortsätter märkningen att gynna dem som går före.

Påverka konsumtion inifrån

Eva Eiderström kallar Naturskyddsföreningens beslut att för 30 år sedan utveckla en miljömärkning för modigt. Hon pekar dels på att organisationen gav sig i kast med att påverka konsumtionen inifrån, dels på att organisationen klarat av att hantera flera svåra gränsdragningar när den ska fastställa kriterier.

– Det är en styrka när vi har ett miljömärkningssystem som ibland är jobbigt, därför att det just i dag legitimerar något som vi vill bort från, säger Eva Eiderström.

– Men när man tittar tillbaka så kan vi se att Bra Miljöval stimulerat producenter att gå före, vilket underlättat för politik och för marknaden att förändras i rätt riktning snabbare än i andra länder.

Läs mer om: miljömärkning:

Märkning av choklad: Hur gott gör det goda?
Snårigt att välja rätt bland ekovinerna
Utveckla Bra Miljöval i stället för att inveckla föreningen i Svanen
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter