Taiwan stänger sista kärnkraftsreaktorn

Taiwan hade länge åtta kärnkraftsreaktorer, varav två aldrig togs i drift. Fram till valet av Tsai Ing-wen som president 2016 var kärnkraft en hög prioritet, men i och med att Demokratiska progressiva partiet kom till makten lades energipolitiken om. Så sent som i en folkomröstning 2021 gav väljarna politiken sitt stöd.

Kärnkraften, som 2015 producerade 36,5 TWh el, har till stor del redan ersatts av förnybar el som växt från 4,3 till 30 TWh från 2015 till 2024. Landet har utvecklats till ett av de största i världen när det gäller havsbaserad vindkraft. I mars 2025 invigdes en stor park med kapacitet på 640 MW.

Inte ensamma om att avveckla kärnkraft

Andra länder som byggt eller drivit kärnkraft men har avvecklat allt är Tyskland, Italien, Filippinerna, Kuba, Litauen, Polen och Österrike. Stängningen av Taiwans sista reaktor ligger också i linje med utvecklingen i andra marknadsekonomier och demokratiska stater.

I EU har kärnkraften minskat med 30 procent sedan toppåret 2004. Minskningen beräknas även att fortsätta de kommande åren.

Belgien har stängt två av sina sju reaktorer 2022-2024, stängde ytterligare en i februari och ska stänger två till senare i år. Spanien planerar att börja sin avveckling 2027.

Läs också: Regeringen bäddar för ny kärnkraft

Endast en reaktor byggs i EU

I EU byggs just nu endast en reaktor, i Slovakien. Den började byggas under kommunistdiktaturen 1987 och började testköras först våren 2025.

I Storbritannien har kärnkraften minskat med 60 procent sedan toppåret 1998. Just nu byggs två stora reaktorer i Hinkley Point C i sydvästra England. De väntas tas i full drift först 2031 (tidigast) vilket betyder att 8 av 9 befintliga reaktorer har stängts innan de är igång.

I Kanada stängdes två reaktorer 2024. För ytterligare fyra reaktorer går tillstånden ut 2026. Inga nya reaktorer byggs.

Läs också: Möjlig svensk reaktor plågad av åratal av förseningar

Ingen ny kärnkraft i Nordamerika

I USA har 13 reaktorer stängts sedan 2011, varav en ska återstartas. Två nya reaktorer har tillkommit under samma tid, men några fler byggs inte just nu.

I Sydkorea var den tidigare presidenten Yoon Suk-Yeol för kärnkraft. Det byggs två reaktorer i landet, men Yoon avsattes nyligen efter ett försök till statskupp tidigare i år.

Opinionsundersökningar inför det kommande valet visar att oppositionen, ledd av det Demokratiska partiet, ligger bra till. När partiet senast styrde stängdes två av landets reaktorer.

I Japan är regeringen inriktad på att återstarta kärnkraft efter katastrofen i Fukushima, men av de 57 reaktorer som var i drift eller under byggnation 2011 var bara 14 i drift i maj 2025.

Kärnkraft var en valfråga valet i Australien i maj 2025, men den sittande Labourregeringen är emot ny kärnkraft. Den 3 maj vann Labour valet.

Läs också: ”Kärnkraften kan inte återhämta sig”

Mer kärnkraft i auktoritära stater

Samtidigt som kärnkraften minskar i demokratiska stater ökar den i Kina, Ryssland och länder som de exporterar kärnkraft till som Belarus, Iran, Egypten, Turkiet, Bangladesh och Indien. Den stora ökningen sker i Kina.

Under perioden 2005-2024 växte kärnkraften i Kina från 55 till 444 TWh. Ökningen lär fortsätta de kommande åren. I slutet av april 2025 fattade regimen beslut om att bygga tio nya reaktorer.

Kina satsar även på förnybart

Medan kärnkraften gav 444 TWh 2024 stod sol- och vindkraft för fyra gånger mer, det vill säga: 989 TWh vindkraft och 853 TWh solkraft. Kinas delmål för sol- och vindenergi 2030 uppnåddes redan 2024.

Eftersom andra energikällor växer, minskar kärnkraftens relativa betydelse i världen totalt sett. Som mest, 1996, stod kärnkraften för 17 procent av världens el. 28 år senare, 2024, hade andelen sjunkit till 9 procent.

Läs också: Upp till bevis för tre gånger mer kärnkraft
Läs också: Myten om framtidens reaktorer