Vinnare av Tidskriftspriset 2022 – ÅRETS TIDSKRIFT FACKPRESS
Vinnare av Publishingpriset 2022 – Medlemstidning – Individ

Annons
Sveriges utsläpp ökar efter pandemin

Utsläppen från jordbruket har i princip stått still sedan 1990, men minskar i flera andra sektorer. Foto: Johner images.

Sveriges utsläpp ökar efter pandemin

Sverige släppte ut knappt 48 miljoner ton växthusgaser 2021. Det är mer än pandemiåret 2020, men den långsiktiga trenden visar ändå att utsläppen sakta går ner.

Det framgår av Naturvårdsverkets rapportering av fjolårets växthusgasutsläpp som publicerades onsdag den 21 december.

Från 1990 (som är basår i FN:s klimatkonvention) till 2021 har växthusgasutsläppen minskat med 33 procent. Minskningen började redan efter oljekriserna på 1970-talet och sedan 2010 allt snabbare.

Minskningen 1990-2021 har skett medan Sveriges befolkning växt med över 20 procent och den ekonomiska tillväxten nästan fördubblats. Under den tiden har sex av tolv kärnkraftsreaktorer stängts, elförbrukningen minskat till 1990-års nivåer och Sverige har blivit en stor elexportör med 26 TWh 2021 (och ännu mycket mer 2022).

Utbyggd vindkraft

Exporten av el till Finland, Polen, Tyskland, Danmark och Litauen betyder minskad fossilkraft i dessa länder. Det beror till stor del på vindkraften som byggts ut snabbt under senare år.

Elexporten tillgodoräknas inte Sverige, enligt de regler som satts upp, men bidrog till att utsläppen minskade i andra länder med åtminstone tio miljoner ton under 2021. Samtidigt finns en ganska stor post för utrikes transporter (mest fartyg) som inte ingår i de utsläpp som Sverige redovisar till FN.

År 2021 räknades dessa utsläpp till nio miljoner ton CO2e, koldioxidekvivalenter, alltså alla växthusgaser omräknade som koldioxid. Dessa utsläpp ökade mycket snabbt 1990-2006 men har sedan dess stått ungefär stilla.

Minskande utsläpp på andra områden:

  • Användningen av fossil gas, olja och kol för värme och el räknades till cirka fem miljoner ton utsläpp per år i början av 1990-talet, men var 2021 knappt 0,7 miljoner ton. I detta ingår det oljeeldade Karlshamnsverket som en mindre post. Göteborg Energi som använder fossil gas är en mycket större utsläppare.
  • Torveldningen som många år gav cirka 1,5 miljoner ton utsläpp per år har krympt till ca 0,2 miljoner ton.
  • Transportutsläppen minskar år för år från som mest 21,5 miljoner ton 2007 till 15 miljoner ton 2021.
  • Uppvärmning av hus (utan fjärrvärme) har minskat från 9 miljoner ton 1990 med mer än 90 procent till 0,75 miljoner ton 2021. Husen har blivit fler men är bättre isolerade. Oljeeldning har ersatts av värmepumpar och övergång till fjärrvärme.
  • Industrins utsläpp har också minskat, trots ökad produktion, från runt 22 miljoner ton per år kring millennieskiftet till knappt 16 miljoner ton 2021, mycket genom effektivisering. Där är det särskilt pappers- och massaindustrin som gått över från att elda olja till att elda egna biobränslen och bland annat därför minskat sina utsläpp från 2-3 miljoner ton varje år till 0,8 miljoner ton 2021.

Läs också: Svenska klimatmål hindras av industrin

Avfallsförbränning ökar

En sektor med motsatt trend är avfallsförbränningen som fortsätter att slå nya rekord. Plast i soporna resulterade i 2,92 miljoner ton koldioxid, jämfört med mindre än en halv miljon ton 1990.

I utsläppsstatistiken anges också naturliga ”sänkor”, alltså den koldioxid som tas upp av växter och lagras i träd och mark. Eftersom Sverige avverkade väldigt mycket skog för många år sedan och mycket tidigare jordbruksmark och våtmarker nu är skog har denna sänka varit väldigt stor och beräknades 2021 till 42 miljoner ton. Men den har minskat, från drygt 50 miljoner ton för tio år sedan.

”Trädens kolinlagring minskade på grund av att tillväxttakten i skogen minskade och att avverkning och naturlig nedbrytning ökade”, skriver Naturvårdsverket i samband med utsläppsrapporteringen.

Biobränslen räknas i utsläppsstatistiken som koldioxidneutrala, vilket är alltmer kontroversiellt. De ger upphov till koldioxid när de bränns, och den koldioxiden beräknas också. Utsläppen av denna ”biogena” koldioxid slog rekord 2021 med 53 miljoner ton, vilket nästan är en fördubbling sedan 1990 (22 miljoner ton).

Jordbrukets utsläpp står still

Av de sex gaser som ingår i redovisningen är koldioxid, CO2, den viktigaste. Det är den nästan all klimatpolitik handlar om. Totalt har CO2-utsläppen minskat från 57,5 till 37,5 miljoner ton 1990-2021.

Därnäst kommer dikväveoxid, eller lustgas, som släpps ut mest från jordbruket. Efter att skatten på handelsgödselkväve avskaffades 2010 har utsläppen inte minskat över huvud taget. Utsläpp 2021 motsvarade 4,3 miljoner ton koldioxid.

Metan är också en viktig gas som på kort sikt ger mycket uppvärmning. Utsläppen minskade från 7,5 miljoner ton 1990 till 4 miljoner ton 2021, men en stor del av den minskningen skedde i början av perioden på grund av att mindre mängder avfall numer hamnar på soptippen.

Andra utsläppskällor har inte minskat särskilt mycket. Den största är jordbruket där korna står för en stor del.

Köldmediet HFC används i kylskåp och kylanläggningar som under 1990-talet ersatte de freoner som angrep ozonskiktet i stratosfären. HFC byts nu i sin tur ut mot klimatvänligare alternativ och utsläppen har minskat från mer än 1,1 miljoner ton 2016-17 till mindre än 0,9 miljoner ton 2021. Det har genomdrivits med till exempel förbud mot påfyllning, i linje med internationellt åtagande.

Läs mer om klimat:

Ökade utsläpp från transporter
Qatar kritiseras för ”koldioxidneutralt” VM
Regeringens klimatpolitik kan öka utsläpp med miljontals ton
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter