Svenskt pris till klimataktivist från Moçambique

Anabela Lemos har varit aktivist i över 20 år. Foto: Edson Artur

Svenskt pris till klimataktivist från Moçambique

Aktivisten Anabela Lemos från Moçambique är vinnaren av årets Per Anger-pris. Anabela Lemos kämpar för klimaträttvisa och har i många år stått på lokalbefolkningens sida och stridit mot mängder av stora företag – en ojämn kamp som medfört både hot och trakasserier. Sveriges Natur träffar henne under hennes besök i Sverige.

Anabela Lemos är den första miljöförsvararen som belönas med Per Anger-priset, ett pris som instiftats av den svenska regeringen och årligen delas ut av Forum för levande historia. Hon beskriver utmärkelsen som en stor ära.

– Det är en viktig bekräftelse på att andra ser vad vi gör och att det anses vara betydelsefullt. Jag tycker att det känns extra bra att det för första gången går till någon som jobbar med miljöfrågor. Det visar för andra miljö- och klimatengagerade att vårt arbete spelar roll, säger hon.

”Att sluta är inte ett alternativ”

Anabela har arbetat för att skydda miljön och hjälpa människor som påverkats av multinationella företags utvinning av naturresurser i över 20 år. Under årens lopp har hon lett insatser som bromsat processer och ställt företag inför rätta.

Men att vara aktivist i Moçambique är långt ifrån ofarligt. Det finns starka intressen och stora pengar bakom många av de projekt Anabela Lemos jobbat för att stoppa. Hot, trakasserier och inbrott är några av de brott hon och hennes familj utsatts för. Men några planer på att sluta engagera sig har hon inte.

– Att sluta är inte ett alternativ. Det här är inte ett jobb för mig, det handlar om vem jag är och vad jag tror på. Och dessutom kan inte alla undvika de här frågorna, någon måste ta i dem och försöka göra något. Vi måste hålla liv i civilsamhället, säger hon.

Jobbar för att stoppa mer gasutvinning

Anabela Lemos understryker orden med snabba handgester. Hon berättar om en av de frågor hon, Justiça Ambiental (den miljöorganisation hon leder) och andra från miljörörelsen jobbar med just nu: att försöka stoppa utvinningen av gas utanför Moçambiques kust. Planeringen är i full gång och anläggningar för att utvinna gasen är redan på plats, samtidigt pågår jakt efter nya fyndigheter.

Men än så länge har inte den storskaliga utvinningen börjat. Det handlar om förlust av känsliga ekosystem, förlorade fiske- och turismmöjligheter, om människor som inte längre kan leva av naturen där de bor, och inte minst om klimatförändringarna.

– Historiskt har Moçambique orsakat låga utsläpp av växthusgaser, men om de här projekten blir verklighet kommer det ändras helt och hållet. Det går inte att se fossila bränslen ens som en övergångslösning, det finns inte tid för det och utsläppen kommer bli alldeles för höga för att det ska finnas någon chans att lyckas med 1,5-gradersmålet, säger hon.

Anabela Lemos är van att anordna kampanjer mot multinationella företag. Hon jobbar tillsammans med lokalbefolkningen. Foto: Justiça Ambiental.

”Några få rika blir ännu rikare”

I Moçambique finns också många kolgruvor – gruvor som tvingat människor att flytta och byta försörjningssätt eftersom gruvnäringen har stor inverkan på bland annat fiske- och jordbruksmöjligheter samt vattentillgång. Just nu är frågan om energi i fokus. Anabela Lemos jobbar för ett decentraliserat energisystem med en rättvis energifördelning och vill se ökade satsningar på förnybar energi.

– I Moçambique ser vi redan konsekvenserna av klimatförändringarna. Vi har torka, översvämningar och cykloner. Det borde räcka för att förstå att det är en dålig idé att satsa på mer fossil energi. Just nu sägs det att en ökad energiutvinning kommer hjälpa fattigdomen i Moçambique men det är inte sant. Det här är satsningar som gör några få redan rika ännu rikare. De som lever i fattigdom och utan tillgång till energi kommer inte gynnas.

Rättviseaspekten är viktig för Anabela Lemos och hon betonar att kampen för att bromsa klimatförändringarna och mänskliga rättigheter hänger tätt samman. På frågan vad konceptet klimaträttvisa betyder för henne kommer svaret snabbt.

– Det handlar i grunden om att de som gjort minst för att bidra till klimatförändringarna drabbas hårdast av konsekvenserna. De som har gjort mest för att världen ska hamna här har ett större ansvar och måste stötta de mest drabbade, säger hon.

Vad är du mest stolt över att du och miljörörelsen uppnått?

– Att vi lyckats ge de här frågorna mer utrymme, att vi hörs och att fler får veta vad som pågår och vad som faktiskt står på spel, säger hon.

”Nu är det dags att Sverige fortsätter vara ett föredöme”

Torsdagen den 31 mars tar hon emot Per Anger-priset under en prisceremoni i Stockholm. Efter det reser hon tillbaka till Maputo. Hennes förhoppning är att priset kan bidra till att ännu fler får kännedom om problemen och vill vara med och förändra, och att utmärkelsen ger kraft till de som redan engagerar sig att orka fortsätta kämpa.

– Det är en ära att Sverige gav det här priset till mig. Sverige har tidigare varit ett föredöme, som i kampen mot apartheid till exempel, nu är det dags att Sverige visar samma solidaritet som då och fortsätter vara ett föredöme genom att fasa ut alla fossila bränslen.

Läs mer om aktivism:

Demonstranter: Vi måste våga vara konfrontativa
Med rollatorer för skarpare klimatbeslut
Ljus för aktivister som offrade livet
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter