I Västeråsen, vid Storsjön är motståndet mot uranbrytning stort och det kommunala vetot ligger fast. Foto: Erland Segerstedt
Svårare för kommuner att stoppa uranbrytning
Tidigare i somras framstod det som att det kommunala vetot mot uranbrytning skulle kvarstå, men det kan nu ändras. Genom att klassificera uranfyndigheter som kärnteknisk anläggning vill regeringen göra utvinning svårare att stoppa.
En promemoria som regeringen lade fram den 9 juli 2025 kan ändra förutsättningarna för uranbrytning. Enligt förslaget skulle uranbrytning kunna klassas som en ”kärnteknisk anläggning ”, vilket innebär att kommunernas möjlighet att lägga in ett veto mot urangruvor skulle försvinna.
Som Sveriges Natur tidigare rapporterat om tidigare i juni skulle det kommunala vetot i princip kvarstå, enligt en lagrådsremiss, men promemorian ger nytt ljus på förändringarna. Det är i slutändan riksdagen som ska fatta beslut om det nya reglerna, som ska börja gälla från årsskiftet, undet hösten.
Kommunalt motstånd
Vilken praktisk betydelse det hävda förbudet mot uranbrytning skulle få hänger till stor del på vad som händer med det kommunala vetot. Med de regler som gällde innan förbudet mot uranbrytning infördes 2018 har nämligen kommuner rätt att säga nej till planer på urangruvor.
Det finns ett tydligt kommunalt motstånd mot uranbrytning, bland annat i Jämtland, där planerna kommit längst. Och enligt regeringens förslag ska det kommunala vetot finnas kvar, vilket energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) också meddelade i intervju i tidningen Altinget så sent som i februari 2024.
Promemoria förändrar allt
Nu kan den nya promemorian från regeringen kan helt ändra förutsättningarna för det kommunala vetot. Rubriken ”Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och anrikning av kärnämnen” ger ingen tydlig bild om innehållet, men läser man texten blir det snabbt tydligt.
Utvinning av uran ska inte längre klassas som en ”kärnteknisk anläggning”. Eftersom det kommunala vetot är kopplat till denna klassning skulle det därför försvinna om förslaget röstas igenom i riksdagen.
Svårare stoppa urangruvor
I promemorians text hänvisas det till att kommuner fortfarande ska kunna ha en möjlighet att påverka. Kommuner ska genom sina översiktsplaner kunna bestämma över vad kommuners marker får användas till, men det framgår också att det finns snäva gränser för kommunernas inflytande.
Om ett område anses vara av riksintresse för mineralutvinning måste kommunens planer anpassa sig till detta. Regeringen kan ge kommuner ett föreläggande om att ta fram en detaljplan som öppnar för gruvverksamhet.
Kommunalråd är emot förslaget
Det nya förslaget kommer helt säkert att bli föremål för en livlig debatt. Therese Kärngard är socialdemokratiskt kommunalråd i Bergs kommun i Jämtland och är helt emot förslaget.
– Det kommunala vetot är ett viktigt verktyg för att ge kommunerna verkligt inflytande över stora och riskfyllda etableringar i vår närmiljö. Att ta bort vetot när det gäller uranutvinning försvagar det lokala självbestämmandet och demokratin, säger hon.
