Sol och vind fortsätter öka

Vindkraften gav 2022 världen 2 105 TWh och solkraften 1 323 TWh, enligt Energy Institute. En TWh, terawattimme, är en miljard kilowattimmar. Sverige producerar årligen cirka 170 TWh och förbrukar cirka 135 TWh.

Sedan klimatkonferensen i Paris 2015 har vindkraften ökat med 417 procent och solkraften med 153 procent. Samtidigt står det klart att världens koldioxidutsläpp från fossila bränslen fortsatt att öka under 2022, med 0,9 procent.

Världens oljeförbrukning ökade med 3 procent under året, men totalt var förbrukningen större 2019, innan pandemin. I EU ökade förbrukningen av olja med 3,5 procent. Samtidigt minskade gasförbrukningen globalt med 3 procent (inom EU med 13,5 procent), och kolförbrukningen med 0,2 procent (i EU med 4 procent).

Men utan ökning av el från sol och vind hade de fossila utsläppen varit större. För varje fossilfri TWh minskar utsläppen med en halv miljon ton koldioxid.

Utsläpp kan minska

Det är tydligt att med mer el från sol och vind kan utsläppskurvan börja avvika nedåt. Hela världens utsläpp av koldioxid har ökat med i genomsnitt 0,6 procent per år 2012-2022, så det krävs inte mycket.

Energy Institute, vars årsstatistik tidigare gavs ut av oljebolaget BP, gör inga prognoser, men det går att se att utsläppskurvorna i EU, USA, Storbritannien och Japan redan har vänt nedåt. Koldioxidutsläppen har över en lång tid fortsatt att öka i Kina och Indien.

Samtidigt är till exempel Kina både en del av problemet och en del av lösningen. Kina står för 31 procent av världens koldioxidutsläpp och nästan hälften av världens kolkraft.

Men Kina är också i särklass störst inom vindkraft (763 TWh), långt före tvåan USA (439 TWh). Kina är även störst inom solkraft (428 TWh) långt före tvåan USA (206 TWh).

Kina producerar dessutom merparten av alla solceller till andra länder och exporterar mycket komponenter till vindkraft.

Värt att notera är att sol- och vindkraft även ökar i Brasilien, liksom Vietnam som inte hade någon solkraft alls 2017. Fem år senare stod solkraften för 26 TWh i Vietnam som också ökade sin vindkraft med 236 procent 2022 till 8 TWh.

Andra fossilfria kraftkällor

Andra förnybara källor är en blandad skara av bland annat biomassa, tidvattenkraft och el från varma källor. Dessa gav 2022 tillsammans betydligt mindre el (777 TWh) än sol (1323 TWh) och vind (2105 TWh). De växer också betydligt långsammare.

Vattenkraften, som Energy Institute inte räknar som förnybar energi, är störst men växer inte lika fort som sol och vind. Den är en begränsad resurs som ofta skapar konflikter med bland annat biologisk mångfald.

Kärnkraften minskade 2022. Det beror till viss del på tillfälligheter som att många franska reaktorer var stängda för reparation, men kärnkraften avvecklas också i till exempel Tyskland, Belgien och Taiwan. I USA och Storbritannien stängs flera reaktorer av åldersskäl.

Av Energy Institutes siffror framgår att kärnkraftens bästa år var 2006 då den producerade 2 803 TWh, nästan 15 procent av världens el. 2022 hade det minskat till 2 679 TWh, vilket var drygt 9 procent av världens el.

Under samma period, sedan 2006, har vindkraften ökat från 134 till 2 105 TWh och solkraften från 6 till 1 323 TWh. Energy Institute uttalar sig som sagt inte om framtiden, men deras historiska data tycks ge en glimt av framtiden.

Sol och vind större i Sverige

I Sverige visar Energimyndighetens senaste korttidsprognos att vind- och solkraft kommer vara klart större än kärnkraft 2025.

Vindkraften som 2022 gav 33,1 TWh väntas öka till 49,2 TWh år 2025. Solkraften som 2022 gav 2,0 TWh väntas öka till 5,4 TWh 2025.

Tillsammans kommer de ge 54,6 TWh. Kärnkraften väntas ge 51,7 TWh samma år.

Prognosen för 2026 är ännu säkrare. Då säger Energimyndigheten att sol och vind kommer producera 59,5 TWh tillsammans medan kärnkraftsprognosen ligger kvar på samma siffra som 2025: 51,7 TWh.

Vattenkraften är den ohotat största producenten av el: och väntas varje år ge 66,4 TWh. Prognosen anger också ett gigantiskt svenskt exportöverskott för el 2025-2026: 45-46 TWh, vilket motsvarar mer än fem av de sex reaktorer Sverige har i drift.