Riksdagen säger ja till ny plan för skogen
En oväntat bred majoritet i riksdagen backar upp regeringens förslag på att avverkningarna kan uppgå till cirka 92 procent av tillväxten i virkesproduktionsmarken innan det blir ett minus på Sveriges utsläppskonto. Men sista ordet är inte sagt.
Efter många om och men kunde regeringen få grönt ljus på tisdagen till att skicka in sin plan för hur skogens klimatnytta ska beräknas mellan 2021-2025 till EU-kommissionen. Därmed missar inte regeringen deadlinen som satts upp till den 31:e december.
Men samtidigt är frågan inte avgjord. Regeringen får nämligen i uppdrag att utreda frågan vidare, med en uppmaning om att den omstridda referensnivån i den svenska skogliga klimatplanen ska försökas justeras uppåt ytterligare framöver. Alla partier utom Vänsterpartiet stod bakom kompromissen, som las fram av Centerpartiet och Moderaterna.
– Det finns skäl att anta att det kommer att komma mer stormar och exempelvis granbarkborrefällningar framöver, och det menar vi att man behöver ta mer hänsyn till, säger Mats Nordberg, SD:s talesperson i skogsskötselfrågor till Sveriges Natur.
LÄS MER: Svensk klimatplan för skogen får EU-kritik
”Fakta är aldrig fel”
Miljöpartiets talesperson Maria Gardfjell menar dock att det inte är sannolikt att det kommer att komma några justeringar.
– Det är troligt att de frågor som vi ber att de ska utreda vidare redan är kollade på. Men fakta är aldrig fel. Och att undersöka något innebär ju inte att man ställer sig bakom det sen. Men med det politiska läget vi har så är det viktigaste att vi går framåt, säger Maria Gardfjell till Sveriges Natur.
LÄS MER: Nytt bud i striden om hur skogen ska räknas i Sveriges klimatplan
Vänsterpartiets Elin Segerlind reserverade sig mot beslutet, men är tydlig med att partiet hade stått bakom regeringens förslag om partiets röst hade varit avgörande.
– Hade det behövts så hade jag backat upp det. Men nu när alla andra backade upp det så behövdes inte det. Det är inte så att jag har någon invändning mot SLU:s genomgång och rapport, men tillägget som kom är ju till för att försöka höja referensnivån, och det står vi inte bakom. Vi hade hellre sett att regeringens ursprungliga förslag, där referensnivån var ännu lägre satt, hade gått igenom, säger Elin Segerlind till Sveriges Natur.
Samma resonemang för Maria Gardfjell:
– Från MP:s sida tycker vi inte att vi hade behövt stretcha redovisningen som man har gjort. Vi tyckte det förra planen från regeringen var bättre, och det är den åsikten som vi fortfarande har. Men sen så är det så i politiken, det spelar ingen roll om du har en åsikt. Du måste kunna genomföra den och då får man ibland ta kompromissen.
Skilda positioner
Diskussionerna under tisdagens möte var intensiva och mötet pågick i nära tre timmar innan lösningen låg på bordet. Partierna gick in i diskussionerna från väldigt skilda positioner, och det har under det senaste åren pågått en intensiv debatt kring hur Sverige ska agera i frågan.
Från Moderaternas håll talades om att referensnivån skulle kunna sättas på högsta möjliga avverkningsnivå. Orsaken är framför allt att man inte vill att skogsklimatplanen ska begränsa möjligheterna till att använda mer skogsmaterial till att ersätta fossila produkter.
Den vägen hade kunnat leda till en strid i EU-domstolen.
På andra sidan fanns de som önskade sätta nivån så lågt att så få möjligheter till öppningar som möjligt ska nyttjas i regelverket, bland annat för att Sverige inte ska skicka en signal till omvärlden – framför allt Brasilien – att göra liknande godtyckliga analyser.
Ingen av linjerna hade dock en tillräcklig uppbackning. Nu lyckades sju av åtta riksdagspartier enas. Det får ses som en positiv signal utåt, menar Mats Nordberg.
– Ibland är frågorna så viktiga att det inte är läge att konfrontera för sakens skull. Om vi pratar om Sveriges skogsindustri så är det ett ganska stort ansvar vi tar på oss, säger Mats Nordberg.
