Regeringens klimatkollaps

Förra året ökade utsläppen med 7 procent, enligt Naturvårdsverket. Det är den största ökningen på 15 år och beror främst på att regeringen sänkte reduktionsplikten förra året.

Reduktionsplikten innebär att Sverige som medlem i EU måste följa unionens krav på företag som säljer bensin och diesel att minska utsläpp av växthusgaser från bilbränslen. En vanlig metod är att blanda in biodrivmedel i bensin och diesel för bilar och motordrivna arbetsmaskiner.

Tydliga konsekvenser av sänkt reduktionsplikt

Den tidigare regeringen införde en reduktionsplikt på 30 procent för diesel och 7,8 procent för bensin. I fjol sänkte den nuvarande regeringen kraven till 6 procent för både bensin och diesel. Med mindre andel biodrivmedel i fordonen ökade givetvis den fossila andelen av diesel och bensin. Samtidigt sänktes bränsleskatterna.

Det ledde till större koldioxidutsläpp med resultatet att de svenska klimatmålen inte kommer att nås, vilket Klimatpolitiska rådet rapporterade i mars 2024.

När rapporten kom försvarade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) politiken.

– Regeringen arbetar med flera åtgärder för att få ned utsläppen, och de beräknas minska igen år 2025 och framåt, sa hon.

Den 1 juli i år höjdes reduktionsplikten så att andelen biodrivmedel i bensin och diesel ska uppgå till 10 procent. Det är fortfarande långt ifrån de 30,5 procent som tidigare skulle blandas i diesel och innebär oundvikligen att klimatmålen är bortom räckhåll.

Svenskt klimatpolitik i konflikt med EU-lagstiftning

Romina Pourmokhtari försöker släta över beslutet att minska mängden biodrivmedel, men som EU-land är det svårt att komma undan.

– Sverige är på god väg att bryta mot några av de mest centrala delarna av EU:s klimatlagstiftning, säger klimatanalytikern Magnus Nilsson.

Han har följt den svenska klimatpolitiken i årtionden. De delar han anser att Sverige kan komma att bryta mot är två EU-förordningar: LULUCF-förordningens krav på kolinlagring och ESR – förordningen om ansvarsfördelning.

LULUCF-förordningen (Land Use, Land Use Change and Forestry) ställer krav på växthusgasers utsläpp och upptag från markanvändning och skogsbruk. Den är en central del av EU:s klimatmål för att genom ökade kolsänkor i skog och mark kompensera för utsläpp från andra sektorer.

Stor utmaning för näsa regering

Om Sverige inte följer förordningens krav kommer vårt sammanlagda utrymme för utsläpp för perioden 2021–2030 att minskas med 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det är en svår knut att lösa upp för den som tar över klimat- och miljöfrågorna i den regering som tillträder efter nästa års val.

Därutöver kan Sverige ställas inför EU-domstolen för brott mot förordningen om ansvarsfördelning (ESR).

– Om vi missar ESR 2021– 2030 är det troligen kommissionens skyldighet att dra Sverige inför EU-domstolen, som i sin tur får avgöra hur Sverige ska bestraffas, säger Magnus Nilsson.

Det är oklart vad som händer om Sverige inte lever upp till förordningarna som är att likställa med EU:s lagar. Men klimat- och miljöministern anser att Sverige fortfarande har goda möjligheter att nå EU:s 2030-mål för transportsektorn.

Enligt Romina Pourmokhtari analyserar regeringen just nu ”vilka ytterligare åtgärder som kan behövas för att sluta det kvarstående gapet inför budgetpropositionen 2026”.

Budgetpropositionen för 2026 ska överlämnas till riksdagen den 22 september och regeringen behöver få sitt stödparti Sverigedemokraterna (SD) med sig. Frågan är vad partiet kräver i utbyte för vässade åtgärder för att minska Sveriges klimatutsläpp. Inom Tidö-samarbetet mellan regeringen och SD har partierna varit tydliga med att de vill gynna bilister, inte minst på landsbygden där drivmedelskostnaderna kan bli stora.

Mål att flygresorna ska öka

Flygskatten är ett annat exempel på att regeringen inte verkar ha något emot att öka koldioxidutsläppen.

Skatten togs bort den 1 juli i år och målet är att flygresorna ska öka, vilket givetvis innebär fler klimatpåverkande utsläpp.

– Vi gör det för att främja flygtrafiken i hela landet och därmed förbättra tillgängligheten i hela landet. Det blir helt enkelt sänkta biljettpriser, sa Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg till tidningen Aktuell Hållbarhet för ett år sedan.

Hon sa också att ”en slopad flygskatt har inte en direkt koppling till utsläppen”, vilket forskarna inte alls höll med om. Enligt forskarna behöver höginkomstländerna snarare halvera sitt flygande jämfört med hur det flögs före pandemin, om klimatmålen ska kunna nås. Och fossilfritt flygbränsle finns än så länge i mycket små mängder.

EU har ögonen på Sveriges klimatpolitik

Vad som än sägs om de svenska utsläppen har EU-kommissionen koll på utvecklingen. Kommissionens uppgift är att se till att EU:s lagar följs. När den presenterade sin årliga analys av medlemsländernas ekonomiska utveckling i juni innehöll analysen hård kritik mot den svenska klimatpolitiken.

”Med nuvarande politik är Sverige inte på väg att nå EU:s klimatmål för 2030 för att minska utsläppen av växthusgaser”, konstaterade kommissionen i sin rekommendation till Sverige. Det berodde bland annat på de sänkta bränsleskatterna och den minskade inblandningen av biodrivmedel.

”Sverige måste se till att klimatmålen nås, med särskilt fokus på att minska utsläppen från vägtransporter”, fortsatte EU-kommissionen. Det lät som ett eko av vad Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) rekommenderat Sverige en månad tidigare, efter att även den organisationen granskat sina medlemsländers klimat- och miljöpolitik.

Om ett år är det val. Frågan är om hotet att dras inför rätta i EU kan få Tidöregeringen att tänka om, eller om det blir upp till väljarna att fälla avgörandet?