Nytt land i sikte

För Maha Galal Fayed var friluftsliv ett nytt fenomen när hon kom till Sverige. Längs en havsstrandsvandring i Skåne berättar hon och vännen Kawtar Sahmaoui om hur de hittat ut i naturen, mycket tack vare det prisbelönta friluftsprojektet Äventyrsgruppen.

– Första gången jag använde gaskök vred jag upp gasen på det högsta. Det smällde jättehögt, ganska läskigt, säger Kawtar Sahmaoui och skrattar.

Hon plockar fram köket på stranden vid Sveriges sydöstra hörn, utanför Ystad, och sätter ihop delarna. Efter några års utflykter med frilufts-  projektet Äventyrsgruppen är hon van. 

Bredvid sitter Maha Galal Fayed och mäter upp ris.  Tillsammans har de tältat, paddlat, åkt skridsko, skidat, cyklat och badat isvak. Mycket som var otänkbart för Maha för fem år sedan när hon bodde i Egypten.

− När jag var liten brukade vi vara en vecka vid havet varje år, annars var vi mest inomhus. Det blev mycket datorspel.

Som barn lärde Maha sig att cykla, men när hon blev äldre ansågs det omöjligt. Cykling var inget kvinnorna i hennes lilla hemstad ägnade sig åt. 

− Det går bara i stora städer som i Kairo, på särskilda ställen. Men jag var med på en cykelkurs med Äventyrsgruppen, och då kom kroppen ihåg igen hur man gör.

Ett särskilt äventyr

Äventyrsgruppen ordnar aktiviteter för alla ungdomar som vill vara med, framför allt kring sjön Flaten söder om Stockholm, men även längre bort. Kawtar berättar om en veckas paddling i härjedalska Rogen, en stenig vildmark som är krävande även för erfarna friluftsrävar. 

− Ibland undrade man vad man gjorde, vi bar kanoterna hur länge som helst mellan olika sjöar. Men det var helt fantastiskt!

Första gången hon tältade drog det in ett åskoväder som fick marken att skaka, berättar hon.

− Men jag gillar det. Vi lever så mycket i en fejkvärld… det är när man kommer ut i naturen som man känner att man lever!

Just i dag känns äventyret inte så omskakande. Stenhällarna är varma och solen lyser genom blåelden så att den faktiskt blir som blå eld. 

Spritköksmat kan vara mer än snabb­makaroner.

Just det här äventyret är lite speciellt – deltagarna i Äventyrsgruppen har fått hitta på egna naturresor och kunnat söka projektpengar för att genomföra dem. Maha och Kawtar ville utforska Skånes natur eftersom de tidigare nästan bara varit i Stockholm och norrut. 

Tjejerna har hyrt en stuga utanför Ystad och gör utflykter därifrån – under gårdagen med dressin.

− Vi var mitt i skogen, helt ensamma, vi åkte förbi forsar, broar, kunde stanna och plocka smultron och körsbär… det var såå fint, säger Maha.

Den största utmaningen i det här äventyret är att pussla med busstider. 

− I Stockholm går det bra att komma ut i naturen utan bil, men här är det svårare. 

En utmaning de är mer vana vid är att friluftsliv innebär mycket bärande. Man måste ha med sig heltäckande kläder och badkläder, förklarar de och pekar på ryggsäcken som de turas om att bära. 

Under pandemin växte folkrörelsen friluftsliv, men fortfarande är friluftslivet ojämnt fördelat. Alla grupper kommer inte ut i naturen lika mycket.

− Det tar längre tid för oss att byta om, det måste finnas ett bra ställe, vi kan inte bara klä om på stranden och hoppa i. 

Maha Galal Fayed jobbar på Svenska institutet och marknadsför Sverige på arabiska. Hennes väg till att bli naturälskare började med öppna förskolan.

Har ni vänner som tycker att det är knäppt att bada isvak och tälta?

− Alla! Jag har fått ut vissa… men man kanske inte behöver ta med dem direkt till de värsta ställena. Jag har kompisar som inte åker någonstans om det inte finns en toalett, säger Kawtar.

Maha säger att hon brukar utgå från vad olika personer gillar att göra. 

− Om de till exempel är intresserade av mat så kan man laga mat ute. 

Deras egen lunch börjar dofta väldigt gott av curry och garam masala, men riset är fortfarande inte klart. 

− Vi lär oss något nytt varje dag. Den här gången var det att vi inte ska ha fullkornsris, det måste blötläggas en dag i förväg och tar ändå jättelång tid.

Men Kawtar lägger till att det inte är varje dag man äter utomhus, så det är värt att ta det lugnt och njuta. 

Visar sonen naturen

Mahas sexåriga son Nadeem har letat nyckelpigor men nu börjar han bli rastlös och drar i mammas solhatt. Efter ett fotbad i bränningarna fortsätter vandringen uppför klintkanten. 

Nadeem rusar i förväg och kommer tillbaka hojtande: ”Look, I got the spindel!”. Han pratar en blandning av arabiska, engelska och svenska. 

− Jag känner mig som ett barn i naturen, så därför är det bra att ha med Nadeem, vi upptäcker saker tillsammans, säger Maha. 

Hemma på balkongen i Skärholmen har de ett nyckelpigshotell där de sexbenta gästerna får salladsbuffé. Maha hittade ut i naturen genom öppna förskolan. 

− Det var den första skatt jag hittade i Sverige. De lärde mig mycket och tipsade om Snö och systerskap, en grupp för nyanlända som vill åka skidor. Genom dem hittade jag Äventyrsgruppen. 

”Jag känner mig som ett barn i naturen, så därför är det bra att ha med Nadeem”, säger Maha Galal Fayed.

Nadeem kan inte alltid följa med på ungdomsaktiviteter. Då får han vara hos sin pappa. 

− Men jag försöker att lära mig allt så att jag kan visa honom. Man vet inte vad som kommer att hända honom i livet, men jag vill ge honom det här. Jag önskar att alla fick komma ut som vi har gjort med Äventyrsgruppen. 

Varför? 

Hon funderar lite och höjer handflatorna mot himlen. 

− Luften är fri, det är så speciellt med allemansrätten. Man kan åka vart som helst om man bara har ett tält med sig. Jag har förändrats, luften går in i mig, jag återvinner mig själv. Jag går ut med mycket stress, tankar och problem, och när jag är tillbaka känns det som om jag har blivit frisk. Jag hade inte upplevt det här förut innan jag kom till Sverige, att vara ute  utan att vara orolig. 

Känner starkt för friluftsliv

För Kawtar är friluftslivet inte nytt. Hon är född i Sverige, men flyttade till Förenade Arabemiraten när hon var åtta år. För fyra år sedan flyttade hon tillbaka till Sverige.

Kawtar Sahmaoui jobbar på en Ur och Skur-förskola men drömmer om att jobba i fjällräddningen.

− Min mamma tog alltid med mig och mina syskon till skogen när vi bodde i Sverige. I Arabemiraten blev det mycket hav och park men inte skog, jag saknade det. Ska man ut i öknen måste man alltid vara minst två bilar, ifall någon kör fast. 

Nu jobbar hon på en Ur och Skur-förskola, men funderar på att läsa till sjuksköterska, och har en dröm om att jobba i fjällräddningen. 

− En gång i fjällen blev en ledare skadad och fjällräddningen kom. Jag såg dem komma springande där i snön, det var så coolt, jag skulle vilja testa det.

Fjällräddningen känns avlägsen när vi är vid fornlämningen Ales stenar, en ring av höga granitblock på en gräsklädd platå. Platsen nästan svävar som en grön ö i luften − mellan himmel och hav. 

Det är lätt att förstå att forna tiders människor velat begrava sina döda i området kring Ale stenar. Nadeem springflyger med utbredda armar mot klintkanten, tills Maha hinner i kapp och fångar in honom. 

− Han sade till mig att han vill stanna här i Skåne 1 000 dagar, säger hon. 

Nadeem skuttar efter en fjäril och Maha följer honom leende. Hon vet att inte alla känner lika starkt för friluftsliv. 

− Jag tog med några kompisar ut i Stockholms skärgård och de sa ”Ja, vi kan promenera, cykla, bada, det är fint, men det kan vi göra inne i Stockholm också.” Alla älskar inte att vara i naturen. Men jag tycker att alla ska få chansen att prova.  

”Äventyr ger en extra effekt”

Bland svenskar som är födda utanför Europa vistas 14 procent aldrig i naturen på helgerna. Motsvarande siffra för svenskar födda inom Europa är bara 5 procent, enligt en undersökning från Naturvårdsverket.

Det finns två problem med detta, enligt Peter Fredman, friluftsforskare vid Mittuniversitetet. Det ena är att de som inte har tillgång till friluftsliv missar de hälsofördelar som vistelser i naturen kan ge.

− Förutom den fysiska aktiviteten finns ytterligare en dimension, att det är avstressande att röra sig i naturen.

Dessutom är det kanske ännu viktigare med friluftsliv för de ”friluftsovana”, vilket kan gälla många som bor i socialt utsatta områden.

− Friluftsliv kan vara en väg till integration eftersom naturen är så närvarande i samhället, säger Peter Fredman.

Är det ett problem att vissa grupper kommer ut mindre i naturen? Och ger friluftsliv även miljömedvetenhet?
Ja och nja, säger friluftsforskarna.

Hur inkluderar man då fler i friluftslivet?

Friluftsområden måste vara tillgängliga, gärna med hjälp av lokaltrafik, enligt flera studier.

− Och när man väl kommer dit är tydliga vandringsleder och information viktigt, särskilt för den urbana moderna människan, säger Peter Fredman.

Han anser att vi kan lära av Norge. Där används ordet ”besöksförvaltning”.

− Om vi blir bättre på att sköta natur för besökare så tror jag att vi skulle få ut fler i friluftsliv.

Många tar för givet att friluftsmänniskor är miljömedvetna men forskningen visar inga klockrena samband, enligt Peter Fredman.

− Bara för att du sätter någon i en skogsdunge är det inte säkert att personen blir mer miljömedveten. Många reser mycket för att utöva friluftsliv, ofta med bil.

Sambandet är inte givet, men det finns där om frilufts- livet utövas på rätt sätt.

− Man behöver guider, förebilder, som visar och berättar om naturen. Då är det mycket som talar för att man väcker ett engagemang som kan ge en beteendeförändring.

Men är de positiva effekt- erna av friluftsliv lika effektiva av en hundpromenad i närområdet som av en fjälltur i tält?

Nej, friluftslivets effekter blir extra starka av det som vi kallar ”äventyr”, enligt Johan Faskunger på organisationen Svenskt friluftsliv.

− Forskning om expeditioner där man sover ute, lagar mat ute, löser utmaningar, visar på höga effekter på många områden, säger han.

Johan Faskunger nämner stärkt självförtroende och förmåga att hantera utmaningar.

− Det ger starkare pannben. Att halka, men resa sig igen.

Läs mer om friluftsliv:

Nöden har en lag: toalettvett i naturen
Kojbyggets vett och etikett
Populärt med vild mat i nya böcker
Artikeln publicerades i
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter