Annons
Ny rapport: ökat globalt hot mot miljöförsvarare
man i regnskog

Donacio Bengcay, 28 år från en urfolksgrupp i Quezon, i Palawan, på Filippinerna. I kampen mot illegal skogsavverkning har både han och flera av hans kamrater hotats och andra dödats. Foto: Jes Aznar/Getty Images)

Ny rapport: ökat globalt hot mot miljöförsvarare

Hotbilden mot människor som står upp för mänskliga rättigheter och försvar av miljön växer sig allt större globalt. Våldsbrott mot människorätts- och miljöförsvarare är ofta nära sammankopplade med exploatering av naturresurser med stora ekonomiska intressen.

Det fastslår rapporten Tag plats som nyligen publicerades av Concord Sverige, en plattform för 81 organisationer som arbetar med informations- och påverkansarbete med fokus på Sveriges och EU:s biståndspolitik.

Avskräcker från organisering

Mot människorätts- och miljöförsvarare i världen finns i dag en extrem hotbild. Auktoritära krafter och makthavare gör det allt svårare för människor som arbetar med mänskliga rättigheter, demokrati, miljö och klimat att organisera sig. Våld, hot och mord är strategier som inskränker det demokratiska utrymmet, och drabbar i längden organisationer genom att avskräcka från organisering. Andra strategier som fabricerade brottsanklagelser kan leda till att människor grips och fängslas.

Läs mer: Människorättsjuristen Steven Donziger sitter i husarrest sedan över två år tillbaka för att ha tagit strid mot oljejätten Chevron.

Under 2020 mördades 331 människorättsförsvarare i 25 länder, rapporterar människorättsorganisationen Front Line Defenders. Av dem var över två av tre försvarare av naturresurser, urfolks rättigheter och markrättigheter. Urfolk, som utgör sex procent av världens befolkning, är kraftigt överrepresenterade och utgör 26 procent av fallen.

Våldsbrotten skedde i princip alltid i samband med stora exploaterings- och utvinningsprojekt. Det visar på hur sammankopplade attackerna är med ekonomiska intressen, fastslår rapporten. Mest utsatta är människorätts- och miljöförsvarare i Latinamerika, där två tredjedelar av morden under 2019 skedde.

Samtidigt redovisar organisationen Global Witness att 227 miljöaktivister dödades förra året, 2020, varav många från just urfolksgrupper. Så många dödade aktivister har organisationen inte registrerat sedan man började mäta 2012.

Efterfrågan på resurser skapar konflikter

I takt med att efterfrågan på resurser som timmer, mineraler och palmolja ökar uppstår allt fler konflikter i urfolksområden. Särskilt i länder där respekten för mänskliga rättigheter brister ökar hoten mot den lokalbefolkning som brukar mark. Den globala exploateringen av naturresurser kräver tillgång till mark och när människor försvarar sina rättigheter knutna till miljö och markområden ökar hoten mot dem.

Parter som ofta är involverade i viljan att kontrollera marktillgångar är kriminella organisationer och statliga aktörer, både på nationell och lokal nivå, men även kommersiella intressen styr efterfrågan på de resurser som många aktivister och lokalbefolkningar försvarar.

Sverige har lanserat en satsning med ambitionen att arbeta mer effektivt för demokratisk utveckling, men ett starkare politiskt stöd behövs. Concord Sverige listar i sin rapport flera rekommendationer som kan tillämpas inom svensk utrikes- och utvecklingspolitik för att stärka människors rätt att organisera sig.

Läs mer om miljöförsvar:

Manifestation för miljöförsvararna som offrade livet
Amy Padilla kämpar mot mordvåg på Filippinerna
Farligare att försvara miljön – tre aktivister dödas varje vecka
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter