Luleå stift är ett av Svenska kyrkans förvaltningsområden för det skogsbruk som nu utreds. Här i Älvsbyn. Foto: Jan Vikström/Luleå stift
Misstro mot Svenska kyrkans skogsbruk
En utredning tillsatt av Svenska kyrkan skriver i en delrapport att misstro och bristande tillit är en utmaning i kyrkans skogsbruk. Inför nästa års slutrapport fokuserar utredningen även på hur andlighet inom skogsförvaltning kan ta sig uttryck.
Den 18 december presenterade Svenska kyrkans särskilda utredare för kyrkans skogsförvaltning, Göran Enander, sin delrapport inför kyrkostyrelsen. Rapporten konstaterar att den pågående skogsdebatten påverkar Svenska kyrkans skogsbruk och att det finns en misstro mot kyrkans förvaltning.
I rapporten står det även att det inom Svenska kyrkan finns en stark önskan om att ”kyrkan ska bidra med ett eget mer andligt och existentiellt narrativ i skogsfrågorna och att det ska komma till uttryck i konkret handling.”
Vad innebär andlighet för skogsbruket?
– Det är det vi ska försöka utreda. Vi kommer att ta hjälp av några av Sveriges tyngsta teologer för att försöka transkribera vad ett kyrkligt budskap om andlighet i skogen innebär i ren skogspolitik och förvaltning. Det kommer ske i en öppen process med samtal och underlag från erfarna personer utifrån ett teologiskt perspektiv, säger Göran Enander till Sveriges Natur.
Skogsbruk i tretton stift
Delrapporten har främst kartlagt hur kyrkans skogsbruk fungerar i landets 13 stift. Utredarna har även pratat med egendomsförvaltningarna och bland andra biskopsmötet, Samiska rådet i Svenska kyrkan, Svenska kyrkans unga och Nätverket för hållbart skogsbruk i Svenska kyrkan.
Läs också: Kritiserat skogsbruk het fråga i kyrkovalet
Utöver ett önskat behov av ökad andlighet i kyrkans skogsförvaltning tar delrapporten upp misstron mot kyrkans skogsbruk:
”Utredningen bedömer att den inomkyrkliga misstron, den bristande tilliten och sättet att bemöta varandra, som framkommit i dialogen med en rad aktörer, är en stor utmaning i det fortsatta arbetet. Hanteringen av kritik är också en förtroende- och trovärdighetsfråga som påverkar hur Svenska kyrkan uppfattas internt och externt.”
Utmaning att synliggöra miljöhänsyn
En annan utmaning som kyrkan står inför är svårigheter i att visa hur miljöhänsyn tas i skogsförvaltningen. Utredarna skriver också att ”kyrkostyrelsens nuvarande styrning och uppföljning av egendomsförvaltningarnas hållbarhetsarbete, utöver det ekonomiska, är mycket begränsad”.
– Det är inte kyrkans huvuduppgift att förvalta skog och systemet är väldigt decentraliserat. Förvaltningen ligger på stiften, som är 13 till antalet. Det finns möjlighet till en mer central styrning, men den har i dag ett starkt ekonomiskt fokus och utnyttjas inte vad det gäller till exempel miljö och hållbarhet, säger Göran Enander.
Under våren kommer utredarna att genomföra en rad rundabordssamtal med forskare, teologer och miljörörelsen. Enligt Göran Enander är ambitionen att samtalen ska bli offentliga.
– Det här är ingen statlig utredning, men kyrkan är en så stor skogsägare tror jag att vår utredning kan komma att ge vägledning i debatten om det svenska skogsbruket i stort, säger han.
Slutrapport i september 2024
Förslaget är att en slutrapport ska redovisas den 25 september 2024. Därefter ska utredarnas förslag till hur Svenska kyrkans skogsförvaltning kan bli mer hållbar läggas ut på remiss och slutligen behandlas av kyrkomötet hösten 2025.
Som Sveriges Natur skrivit tidigare (Sveriges Natur 1-2023) beslutade kyrkomötet i november 2021 att hållbarheten i Svenska kyrkans skogsbruk skulle utredas. I december året därpå fastslog kyrkomötet direktiv för utredningen och dåvarande landshövding i Uppsala län, Göran Enander utsågs senare till särskild utredare.
Göran Enander var ordförande för Naturskyddsföreningen 1998-2000 och bland annat statssekreterare hos klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) 2014-2015.
