Minskad avverkningstakt ger stora klimatfördelar

En halverad avverkningstakt av Jämtlands skogar skulle svälja länets övriga antropogena utsläpp flera gånger om. På bilden är en avverkning mellan Våle och Revsund i Jämtland. Foto: Getty Images

Minskad avverkningstakt ger stora klimatfördelar

Minskade avverkningsnivåer av Sveriges skogar ger stor klimatnytta, visar ny forskning. Så stor att den motsvarar svenska läns växthusgasutsläpp flera gånger om, även om det innebär fortsatt användning av fossila källor.

Att dra ner på avverkningstakten, även om det bara handlar om måttliga minskningar, skulle ge betydande klimatfördelar. Det fastslår en ny studie publicerad i Environmental Research Letters, som undersökt effekten av minskad och ökad avverkning.

Forskarna analyserade hur mycket koldioxid som skulle bindas om skogen i fem olika län (Gävleborg, Jämtland, Norrbotten, Skåne och Västra Götaland) slutade avverkas. När det sedan jämfördes med respektive läns övriga prognostiserade utsläpp fram till 2045, visade det sig att skogarna skulle fixera mer koldioxid än alla fem län släpper ut.

– Det finns knappast någon realism i att sluta avverka skogen i Sverige helt, men vi måste få grundförutsättningarna klara för oss. Nu är den rådande berättelsen att ju mer vi avverkar desto bättre är det för klimatet, och våra analyser säger att det är precis tvärtom, säger Göran Englund, professor vid Umeå universitet och en av artikelförfattarna.

Sväljer utsläppen flera gånger om

Effekten av att sluta avverka helt i Jämtland är sexton gånger större än samhällets övriga utsläpp. Med andra ord kan Jämtlands antropogena koldioxidutsläpp sväljas flera gånger om med en minskad avverkningstakt. Då även inräknat att fossila källor och bränslen fortsätter användas i stället för att ersättas av biomassa från skogsindustrin.

Även i Skåne, ett län med många invånare och lite skog, är effekten påtaglig. Där är effekten av att sluta avverka ungefär lika stor som länets totala utsläpp i övrigt.

En minskad avverkningstakt ger stora klimatfördelar både på kort och medellång (över 50 år) sikt, visar studien. Skogar agerar kolsänkor medan kalhyggen avger koldioxid. Endast ur ett längre tidsperspektiv (100-150 år) kan nuvarande avverkningsnivåer ge större klimatnytta.

– Argumentet för att vi ska öka avverkningsnivån i skogen tar fasta på de långsiktiga effekterna, vilka kan vara positiva. Men väljer vi ett sådant alternativ har vi också valt att acceptera ökade utsläpp under den närmaste perioden, och det går tvärtemot alla målsättningar vi har i dag, säger Göran Englund.

Figur från artikeln. Årliga utsläpp per län och år (mörkgrått) jämfört med det potentiella kolupptaget (ljusgrått) om den nuvarande länsspecifika avverkningen ersätts med avverkningsfria alternativ fram till 2045.

Problematisk data för gamla skogar

Osäkerheten kring huruvida det faktiskt finns långsiktigt positiva effekter med att avverka storskaligt är dock stor, betonar han. Modellerna som beskriver skogens tillväxt ger en tillförlitlig bild av tillväxten i ung och medelålders skog, men inte för gammal skog. Problemet är att Riksskogstaxeringens data som modellerna bygger på inkluderar få ytor med riktigt gammal skog. Modellerna säger att kollagringen i gammal skog i princip stannar av och går ner till noll, eller rent av blir negativ. Men enligt nyare sammanställd data från 2019 finns ingenting som tyder på att gammal skog skulle sluta lagra kol, förklarar Göran Englund.

– De långsiktiga effekterna är osäkra. De kan vara betydligt mindre, men vi är öppna för att de kan slå åt andra hållet också. I dag görs omfattande mätningar av nettoutbytet av koldioxid mellan atmosfären och skogar av olika ålder, så vi kan nog räkna med att bilden klarnar den närmaste tiden.

Mest uthållig klimatnytta får man av att minska avverkningarna måttligt mycket och inte upphöra med dem helt, fastslår studien. Göran Englunds förhoppning är att man börjar ta vara på den nuvarande potentialen skogen har som kolsänka.

– Jag hoppas att den här bilden som finns i det offentliga Sverige i dag, att skogsbruket ska rädda klimatet, monteras ner. Åtgärder som påverkar hur mycket skog vi hugger ner får enormt stora effekter, så de beslut som handlar om avverkningsnivån i skogen är viktigare än några andra som rör klimatet.

Läs mer om forskning:

Stålindustrin kan minska utsläpp snabbare än beräknat
I luften finns spår av det förflutna och framtiden
”Lösningar för klimatet kan skada biologisk mångfald”
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter