Utsläppen måste minska med 12 procent om året. Foto: Getty Images
Klimatutsläppen minskar – men inte fort nog
Sveriges utsläpp av växthusgaser fortsätter att minska, men inte tillräckligt snabbt för att vi ska nå målet om ett fossilfritt Sverige i tid. Naturvårdsverkets nya prognos visar på 30 procents minskning till 2030.
Sveriges utsläpp av växthusgaser har minskat med 25 procent sedan basåret 1990. Minskningen forsätter. Enligt Naturvårdsverkets senaste prognos beräknas utsläppen minska med 35 procent till 2030 jämfört med 1990. Störst minskning förutspås inom energisektorn och avfallshanteringen. Minst inom transporter, jordbruk och industri. Prognosen utgår från dagens existerande eller beslutade skatter och styrmedel.
Sverige kan sannolikt nå de existerande klimatmålen på kort sikt, till 2020. Men minskningstakten i utsläppen framöver till 2030 är i prognosen mindre än en procent per år, vilket innebär totalt 10 procents minskning på 13 år. Det räcker inte för att nå de långsiktiga målen.
Kevin Anderson, en av ledarna för Tyndall Centre for Climate Research och gästprofessor i Uppsala, har räknat på hur mycket Sverige behöver minska utsläppen per år om vi ska bidra till att leva upp till Parisavtalet om att hålla den globala uppvärmningen under två grader. Och i så fall måste utsläppen minska med 12 procent om året och nå noll kring 2030. Det skiljer alltså mycket från prognosen.
Klimatmålet nås inte
I förslaget till den nya klimatlag som regeringen lagt fram sägs att utsläppen i Sverige ska minska med 85 procent till 2045. Det målet kommer sannolikt inte att nås. Utvecklingen ligger heller inte i linje med Parisavtalets tvågradersmål. Mer behöver göras. Ytterligare skatter och styrmedel behövs för att driva på utsläppsminskningarna och här spelar transportsektorn en nyckelroll.
− Det är fullt möjligt att nå längre än scenarierna visar , säger Stefan Nyström, chef för klimatavdelningen på Naturvårdsverket.
Han räknar upp några viktiga åtgärder:
– Krav på lägre koldioxidutsläpp från nya bilar och lastbilar.
– Långsiktiga regler för biodrivmedelsanvändning.
– Ändring av fordonsskatten så att den tydligare gynnar miljöbilar.
– Fortsatta satsningar på bland annat laddstolpar för elbilar.
Regeringen har nu ett antal nya skatteförslag på gång inom transportområdet;
Bonus-Malus-system inom fordonsskatten, kilometerskatt för den tunga trafiken och flygskatt. Men styreffekten hos alla dessa förslag är begränsad eftersom skattenivåerna har satts jämförelsevis lågt. Ytterligare åtgärder krävs för att nå ett fossilfritt Sverige.
Svante Axelsson, nationell samordnare för initiativet fossilfritt Sverige, pekade i en artikel på DN-debatt i februari på industrins stora potential att minska sina utsläpp. Övergång till vätgasbaserad stålproduktion, byggandet av en svensk fabrik för elbilsbatterier och uppförande av bioraffinaderier kan minska industriutsläppen avsevärt.
Naturvårdsverkets prognos är en del av Sveriges klimatredovisning till EU. Enligt en ny sammanställning från EUs miljöbyrå, EEA, väntas alla EUs medlemsstater med beslutade styrmedel tillsammans minska sina utsläpp med 29 procent till 2030 jämfört med 1990. EUs mål att minska med 40 procent kommer sannolikt att missas om inte skärpta åtgärder sätts in.
