Kärnavfallsrådet vill se mer forskning innan regeringens beslut
Kryss på flygbild över Östhammar där man ser åkrar, skog, röda hus och i bakgrunden kärnkraftverk.

Här i Östhammar ska slutförvaret ligga, enligt förslaget. FOTO: André Maslennikov

Kärnavfallsrådet vill se mer forskning innan regeringens beslut

Regeringens kärnavfallsråd anser att frågor om kärnavfallets säkerhet kvarstår och måste besvaras innan regeringen kan fatta beslut om förslaget från Svensk kärnbränslehantering AB. Ingmar Persson i rådet vill också se mer öppenhet i processen och gärna hjälp av utländska experter.

I går beslutade Östhammars kommunfullmäktige att säga ja till att godkänna slutförvaret av uttjänt kärnbränsle i kommunen. Men det är regeringen som fattar det slutliga beslutet.

Behövs mer forskning

Innan regeringen bestämmer sig för om förslaget för slutförvar av kärnbränsle från landets reaktorer kan tillåtas behövs mer forskning. Det anser Kärnavfallsrådet, som arbetar på uppdrag av regeringen.  Frågor kvarstår, bland annat vad gäller korrosion av den kopparkapsel som ska se till att förvaret förblir säkert i minst 100.000 år, och som Sveriges Natur tidigare skrivit om.

LÄS MER: Strålsäkerhetsmyndigheten mörkade risker med slutförvaret

Kritik av förslaget fördes fram under förhandlingar vid Nacka tingsrätt, som skulle avgöra om förvaret kunde tillåtas enligt miljöbalken. Svaret blev just då att frågorna kring kopparkapseln behövde utredas innan det kunde ske. Och det trots att Strålsäkerhetsmyndigheten redan sagt ja.

Rådets slutsatser bekräftar nu domstolens och kritikernas inställning att det inte är utrett om det föreslagna förvaret blir så säkert som Svensk kärnbränslehantering har räknat med.

Fem centimeter tjockt kopparskikt

Då handlade de flesta frågorna om ett fem centimeter tjockt kopparskikt på kapselns yta. Men i frågorna från Kärnavfallsrådet, nämns även gjutjärnsbehållaren som finns därunder och som är den stadiga struktur som omsluter bränslestavarna. En av rådets medlemmar, Ingmar Persson, professor i oorganisk och fysikalisk kemi vid Statens lantbruksuniversitet, säger att även gjutjärnet måste undersökas bättre.

– Man har pratat väldigt mycket och länge om kopparhöljet men inte mycket om eventuella problem med gjutjärnsinsatsen. Om  den spricker eller går sönder blir det även problem med kopparhöljet, konstaterar Ingmar Persson.

Om alla barriärer brister, riskerar kraftigt radioaktiva ämnen att spridas i grundvattnet och till slut även till de människor som bor i området, liksom djur och natur. Gränsen för de utsläpp som kan tolereras är satt till en hundradel av bakgrundsstrålningen. Kravet är också att barriärerna ska hålla tätt i 100 000 år.

Gjutgärnet första barriären

Gjutjärnet är den första barriären, den andra utgörs av kopparkapseln och utanför den finns en barriär av bentonitlera.

Frågan är nu om alla barriärer verkligen håller tätt. Enligt läckta dokument från Strålsäkerhetsmyndigheten, konstaterar myndighetens egna experter, att kapseln kan börja läcka redan efter några hundra år.

Till det kommer farhågor från externa experter. Vid mark- och miljödomstolen i Nacka blev domen till slut också att frågorna kring kopparkapseln måste besvaras bättre än vad som skett vid domstolsförhandlingen hösten 2017.  Efter domslutet tog regeringen över frågeställningen.

Nu säger alltså Kärnavfallsrådet att frågorna bör vara besvarade innan regeringen fattar beslut om förvaret ska kunna tillåtas.

– Vi har varit kritiska till både Svensk kärnbränslehantering och Strålsäkerhetsmyndigheten och att de säger att de litar på att forskningen kommer att ge resultat senare. Men man kan aldrig garantera att forskning ger resultat. Det finns saker som kan verka triviala, men som kan vara fruktansvärt svåra att få klarhet i, säger Ingmar Persson, som arbetat som forskare i drygt 40 år.

Viktig pusselbit

Ingmar Persson nämner också de försök som gjorts i en miljö som ska likna slutförvaret, de så kallade Lotförsöken. Men vad resultatet av försöket blivit är ännu inte allmänt känt och Kärnavfallsrådet har inte heller tagit del av dem.

– Lotförsöken är en viktig pusselbit. De experimenten är förstås viktiga för att kunna bedöma hur väl kopparkapseln kan stå emot i den miljö på 500 meters djup där de ska befinna sig, säger Ingmar Persson.

Han anser att de kan svara på frågan om det finns svaga punkter i förslaget till förvar, om det nu är bentonitleran, kopparkorrosion eller något annat.

– Jag tycker att det är viktigt att oberoende parter finns med och har insyn i hur analysarbetet har genomförts och att man fullständigt redovisar alla resultat.  Här har Strålsäkerhetsmyndigheten som ansvarig myndighet en nyckelroll att se till att informationen är så korrekt den kan bli, och att de resultat man får fram är transparenta, säger Ingmar Persson.

Oberoende granskning

Ska det bli riktigt transparent och trovärdigt, behövs även insatser från oberoende experter, gärna från universitets- och forskarvärlden. Det ska vara personer som inte tidigare arbetat med frågan och helst också från något annat land. För Ingmar Persson konstaterar att det finns kopplingar mellan Strålsäkerhetsmyndigheten och Svensk kärnbränslehantering som skulle kunna påverka myndighetens oberoende. Ett antal personer som arbetat på det ena stället har nu fått jobb på det andra.

– Ska man få en trovärdig och oberoende granskning kan inte personer i organisationer som jobbar nära varandra ensamma stå för undersökningen. Jag tror att det är viktigt, säger Ingmar Persson.

Johan Anderberg är chef för avdelningen med ansvar för granskning av kärnavfall hos Strålsäkerhetsmyndigheten. Han menar att myndigheten har strikta jävsregler som ska säkra oberoendet. De som arbetat med kärnkraft på annat håll innan de anställs hos myndigheten, får till exempel inte hantera just det område där de själva arbetat tidigare.

Avgörande frågor

Han konstaterar att han är trygg i att förslaget från Svensk kärnbränslehantering är säkert nog för att godkännas, vilket myndigheten då också har gjort. De interna dokument som avslöjar att myndighetens egna experter tvekade, visar att myndigheten uppmuntrar diskussion.

– Vi har haft enskilda medarbetare med en stark uppfattning.  Deras uppdrag är att kritiskt granska och ifrågasätta, det är så vi jobbar för att inte missa något. Men det innebär inte att vi inte kan komma till slutliga ställningstaganden, säger Johan Anderberg.

Han anser inte att det finns avgörande frågor som behöver utredas. Den stegvisa prövningen, om att forska på problem efter beslut och som Ingmar Persson refererar till, handlar inte om något som är centralt för säkerheten.

– Tittar man på Kärnavfallsrådets faktablad, finns det inget nytt där. Där finns ingen fråga som vi inte tittat på och värderat i vårt yttrande, säger Johan Anderberg.

Läs mer om slutförvaret

Forskning anmäls för fusk – bråket om slutförvaret fortsätter
Dokumentet avslöjar: Så allvarliga är riskerna
Slutförvaret av kärnavfall fortfarande osäkert menar forskare
Kärnförvarets säkerhet ifrågasätts igen
SKB: Domstolen fick inte all information om slutförvaret
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter