Invasiv lövplattmask finns i hela Sverige

Det första fyndet av lövplattmask i Sverige gjordes i Malmö i november 2024. Av en slump hittades då flera lövplattmaskar, vars artnamn är Obama nungura, på krukväxter, vilket anmäldes till Länsstyrelsen Skåne. De angripna plantorna kunde spåras till Tyskland men masken visade sig snabbt vara betydligt mer utbredd än så.

Cajza Eriksson är samordnare för arbetet mot invasiva arter vid Länsstyrelsen Skåne och jobbar bland annat med just lövplattmasken. Sveriges Natur ringde upp henne för att ta reda på mer om den platta nykomlingen.

Hur har utvecklingen sett ut sedan de första fynden av lövplattmask i Sverige?
– Till en början hoppades vi att vintern skulle ta kål på den men tyvärr blev det inte så. När vi hade konstaterat det förväntade vi oss att det skulle komma in fler rapporter om att man hittat lövplattmaskar och det har det gjort också. Tyvärr fler än vi hade föreställt oss. Än så länge är alla rapporter inte sammanställda men jag kan säga att den har hittats i hela Sverige.

I vilka miljöer har man hittat den?
– Majoriteten av fynden har gjorts på eller i krukor i samband med nyplantering. Det finns också några enstaka exempel på fynd på äldre planteringar men i de allra flesta fall har någon lyft på en planta som ska planteras och fått syn på en platt mask. Vi har inte sett någon etablering i naturen och det är positivt.

Lövplattmasken beskrivs som köttätande och äter bland annat daggmaskar, snäckor och sniglar men det finns det ju många arter som gör, varför pratas det så mycket om just den här masken?
– Den har inga naturliga fiender här, och den kan etablera sig snabbt. Just att den äter daggmaskar och sniglar kan få väldigt stor påverkan på ekosystem. Den har etablerat sig i trädgårdar i Frankrike till exempel, och där har man sett att de kan bli tusentals i en trädgård. Men lövplattmaskarna har inte varit där så länge än, så det är för tidigt att helt veta vilka mer storskaliga effekter den kan ha på ekosystemnivå. Däremot har man gjort många studier på hur viktiga daggmaskarna är i våra ekosystem. Det är på grund av det som situationen ses som lite halvakut nu när vi har sett lövplattmaskar på många håll också i Sverige.

Läs också: Mårdhundsprojektet värvar ”judasdjur”

Den kommer från Sydamerika ursprungligen, hur regleras bestånden där?
– Där finns också andra slags plattmaskar och de äter varandra vilket håller nere mängden. I länder med varmt och fuktigt klimat finns även en del virus och svampangrepp som stoppar populationen från att växa på samma sätt som den skulle kunna göra här.

Man vet inte säkert att en lövplattmask dör om man klipper den i bitar, så vad ska man göra om man hittar en?
– Vi har sett att om man klipper på fel ställe kan huvudänden fortsätta leva, så rekommendationen är att lägga lövplattmasken i en burk och hälla kokande vatten på den. Det överlever den inte. Man kan även stoppa burken i frysen. Det dör den också av. De här sätten är skonsammare än att klippa dem. Om man är osäker på vad man hittat för art ska man ta en så skarp bild som möjligt och skicka till sin länsstyrelse för bedömning eller rapportera fyndet till invasivaarter.nu. Spara eventuellt masken i en burk med lock och lite fuktigt papper tills du fått svar på vad det är.

Läs också: Marodörer under ytan

I somras uppdaterade EU sin förteckning över invasiva främmande arter med 26 nya arter. Lövplattmasken är en av de nya arterna på listan.  Det är förbjudet att handla med eller sprida arter som är med i förteckningen.

Hur påverkar EU:s klassificering hanteringen av den här masken?
– För oss i Sverige gör det inte så stor juridisk skillnad för vi hade redan hade beslutat att lövplattmasken omfattas av nödåtgärder [skedde i januari 2025, reds anm], däremot är vår förhoppning att lagstiftningen ökar pressen på alla aktörer att göra noggranna kontroller av alla plantor.

Naturvårdsverket säger att man ska hantera lövplattmaskar med handskar för att slemmet kan vara irriterande för huden. Hur rädd ska man vara för den här masken egentligen?
– Haha, jag brukar säga att det aldrig är bra att vara rädd, det är bättre att vara upplyst. Men det är bra att ha koll och vi behöver hjälpas åt för att förhindra storskalig spridning innan det är för sent. Vi vill inte att lövplattmasken ska bli den nya mördarsnigeln som ju är helt etablerad här i Sverige nu. Mördarsnigeln kommer vi inte kunna bli av med och när den dök upp på 1970-talet gjorde man bedömningen att den inte skulle överleva här och därför försökte man inte stoppa spridningen. Vi vill inte göra samma misstag med lövplattmasken.

Cajza Eriksson vid Länsstyrelsen Skåne har själv filmat en lövplattmask som tar sig över ett löv.