Historiskt avtal för djuphaven

På övertid blev det klart. I helgen enades världens länder om ett globalt FN-avtal för att skydda djuphaven. Det handlar om internationellt vatten som inte tillhör någon stat.

Djuphaven utgör ungefär 45 procent av jordens yta. De är en viktig koldioxidsänka, producerar ungefär hälften av allt syre och rymmer 98 procent av biosfären, det vill säga de delar av jorden som har liv i någon form.

Trots det har bara en procent av ytan haft formellt skydd och det har saknats bindande internationella regleringar vid exploatering.

– Det är fantastiskt roligt att det här avtalet till slut har kommit till stånd. Betydelsen av ett stärkt miljöskydd har vuxit sig mycket starkare när man insett hur viktiga världshaven är för att motverka klimatförändringar, säger Sveriges chefsförhandlare Niklas Kebbon till Sveriges Natur.

Avtalet innebär att det nu finns juridiska möjligheter för att skapa marina reservat och hantera genetiska resurser från djur- och växtliv i haven. Överenskommelsen blir en viktig pusselbit för löftena från Montrealmötet COP15 i höstas, där världens länder kom överens om att 30 procent av världens hav, land och vatten ska skyddas.

Expertpanel ska följa arbetet

Det nya avtalet slår också fast att man kommer bilda en internationell expertpanel som ska följa upp arbetet med djuphaven.

Förhandlingar om avtalet har pågått sedan tidigt 2000-tal, men med många splittrade viljor bland världens länder har det tagit lång tid att komma överens. Enligt Niklas Kebbon har de största knäckfrågorna rört rättvisefrågor och fördelning av resurser, precis som under COP15 och klimattoppmötet COP27 i höstas.

EU, USA, Storbritannien och Kina drev gemensamt på för ett ambitiöst avtal. Niklas Kebbon är nöjd, men pekar på att det fortfarande finns vissa luckor.

– Hade det blivit precis som vi ville hade man haft ännu skarpare bestämmelser om upprättande av miljöskyddade områden, inga undantagsmöjligheter och skarpare krav och regler för miljökonsekvensbeskrivningar. Det finns nyanser i allt.