Gruvor på bekostnad av naturskydd

Redan några meter in i skogen ser vi den första stubben med tydliga spår av en skogsbrand.

– Det här är typiskt för den här skogen. Det går att se spår efter många bränder som påverkat skogen under lång tid. Mittuniversitetet har gjort undersökningar där man har hittat spår i träd av fler än hundra bränder, det äldsta fyndet går ända tillbaka till 1100-talet. Det sätter sin prägel på skogen och på de arter som finns här, säger Kristin Lindström, handläggare vid länsstyrelsen i Västernorrland.

Sveriges Natur är med på en tur in i en del av området Hortenskogarna, precis på gränsen mellan Västernorrland och Jämtland. I större delen av området öster om fjällkedjan har det bedrivits intensivt skogsbruk, men här har ett område på uppemot 5 000 hektar skog förblivit tämligen opåverkat genom århundradena. En orsak är att det är rejält stenigt.

Läs också: Omstridd gruva utmanar omstridd omställning 

Jobbar för ett naturreservat

Överallt ligger små och stora block och gör att det inte är helt lätt att ta sig fram. Markerna är näringsfattiga och träden är trots sin ålder smala och inte särskilt höga.

– Det är lite som abborrar som blir ”tusenbröder” i vissa sjöar. Här har det inte funnits utrymme för tallarna att växa sig riktigt stora så det har blivit en så kallad stavatallskog, säger Kristin Lindström.

De höga naturvärdena är anledningen till att länsstyrelserna i Västernorrland och Jämtland arbetar med att skapa naturreservat av området. Styggberget, där vi vandrar en av sommarens första soliga dagar, är ett av de reservat som redan har bildats.

– De här reservaten är del av ett stort sammanhängande skogsområde på gränsen mellan Västernorrland och Jämtland. Det är ett av de största oskyddade områdena med naturskog nedanför fjällgränsen. Inte ens i Norrbotten finns det särskilt många lika stora oskyddade områden öster om E45.

Läs också: Striden om gruvan i Kallak 

Vill se större sammanhängade skydd

Arbetet fortsätter och tanken är att skydda hela området med höga naturvärden. En grundpelare är att kunna skydda större sammanhängande områden.

– Därför är det här området så betydelsefullt. Västernorrland är ett område där det har avverkats mycket sedan industrialismens början. Så det finns inte många områden kvar där det inte har genomförts omfattande avverkningar, säger Kristin Lindström.

Men det råder en intressekonflikt mellan skyddet av naturen och efterfrågan på värdefulla ämnen som kan finnas i marken. Sedan två år tillbaka finns det ett undersökningstillstånd för mineral i området.

Företaget överklagade reservatsbildningen

Företaget Bergslagen Metals, dotterbolag till kanadensiska District Metals, har tillstånd att söka efter bland annat bly, guld, koppar och molybden i området. På sin hemsida lyfter företaget särskilt fram att det också finns betydande kända uranförekomster i området.

Bolaget överklagade reservatsbildningen till regeringen. Om inte reservatet stoppades ville företaget att bestämmelserna skulle ändras för att ändå göra det möjligt att leta efter mineraler (prospektera) eller driva gruvor.

Regeringen gick företaget till mötes så tillvida att området nu skyddas av ett naturreservat, men att det samtidigt är tillåtet att prospektera och i förlängningen starta en underjordsgruva eller dagbrott.

Beslut på bara några månader

Att bildande av naturreservat överklagas till regeringen är rätt vanligt. Mer ovanligt är att regeringens beslut kommer så snabbt som i det här ärendet.

– I normalfallet brukar överklagandeärenden av naturreservat inte vara högt prioriterade ärenden för regeringen. Det brukar ofta ta år. I det här fallet gick det på bara några månader, konstaterar Kristin Lindström.

Hur skulle de naturvärden som ni vill skydda påverkas av att det öppnas en gruva i området?

– Som vi resonerade i reservatsbeslutet så strider en exploatering som en gruva innebär mot reservatets syfte. Det beror förstås på vilken del av reservatet som en gruva ligger i och hur stor yta den tar i anspråk hur naturvärdena påverkas.

Regeringens beslut har redan fått praktisk betydelse. I juni 2025 lämnade Bergslagen Metals in en arbetsplan för att göra geofysiska mätningar med hjälp av drönare.

”Ett fantastiskt vilmarksområde”

Det här är bara ett av flera liknande fall under de senaste åren. Ett annat exempel är ett naturreservat i Temminiki-Markkatieva som är ett omkring 165 kvadratkilometer stort område kring Lainioälven i det nordöstra hörnet av Norrbotten.

Här har länsstyrelsen tecknat avtal om intrångsersättning med byasamfälligheterna i Lainio och Soppero. Byarna behåller jakt- och fiskerättigheter, men får en ersättning på ungefär 100 miljoner kronor för att inte avverka skogen.

– Det är ett fantastiskt, jättestort, väglöst vildmarksområde där det nästan inte har bedrivits något skogsbruk. De myrar som finns här har också mycket höga naturvärden, säger Per-Anders Jonsson, enhetschef för naturskyddsenheten vid länsstyrelsen i Norrbotten.

”Såg oss tvunga att överklaga”

Sedan 2021 har företaget Mineralprospektering i Sverige ett undersökningstillstånd för bland annat kobolt, koppar och molybden i området. Bolaget överklagade reservatsbildningen.

– Vi ville nå en överenskommelse med länsstyrelsen om att undanta det område där vi har undersökningstillstånd, men när det inte var möjligt såg vi oss tvungna att överklaga för att skydda våra intressen. Vi har investerat minst 15 miljoner kronor i prospektering, säger Jim Coppard, en av företagets ägare.

Även i detta fall gick regeringen i huvudsak på bolagets linje. Företaget ville att hela undersökningstillståndet med en skyddszon på en kilometer skulle undantas från reservatet.

I regeringsbeslutet görs undantag för den del av undersökningstillståndet som Sveriges geologiska undersökningar (SGU) pekat ut som riksintresse för mineralutvinning. I beslutet finns också ett resonemang om att reservatsbestämmelser inte ska hindra ”följdverksamheter” av eventuell gruvverksamhet, som vägar och elledningar.

– Om det öppnas en gruva i det här området skulle det kunna göra en enorm skada på hela Torneälvens vattensystem. Eftersom det handlar om väglöst land skulle det också behövas omfattande infrastruktur som vägar och kraftledningar, vilket i sin tur kan innebära stor påverkan på naturmiljön i området, säger Per-Anders Jonsson.

Förändrade regeringsbeslut senaste åren

Den nuvarande regeringen har hittills fattat beslut i sju fall för gruvverksamhet i naturreservat. Områdena finns i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. Ytterligare minst två ärenden ligger på regeringens bord. Naturvårdsverket ska ge länsstyrelserna vägledning när det gäller reservatsbildningar. Maano Aunapuu är enhetschef för områdesskyddsenheten. Han ser liksom handläggarna vid länsstyrelserna att det har skett en förändring i regeringsbesluten sedan maktskiftet 2022.

– Vi har inte överblick hur det har sett ut tidigare, men vi upplever det som att det finns nya bedömningsgrunder i de beslut som regeringen har tagit de senaste åren.

Vill se tydligare förklaring

Utan att gå in på de enskilda fallen konstaterar Maano Aunapuu att det är svårt att förena skyddet av naturen som reservaten syftar till med underjordiska gruvor eller dagbrott. Utifrån de nya förutsättningar som regeringsbesluten har skapat behöver Naturvårdsverket nu ge råd för framtida beslut, men det är ingen lätt uppgift. Enligt Maano Aunapuu kommer myndigheten att börja ta fram en vägledning till länsstyrelserna i höst.

– Hur ska vi tolka lagstiftningen? Vi ska genomföra regeringens politik inom lagens ramar. Därför är det viktigt med en domstolsprövning för att klargöra lagtolkningen. Den politiska aspekten är lättare att förstå, men regeringsbesluten är svåra att se som vägledande. Det saknas en förklaring till varför man har tagit de här besluten och hur man har landat i de avvägningarna.

Sveriges Natur har sökt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L). Efter flera mejl svarar en pressekreterare att statsrådet inte är ”tillgänglig för intervju eller för att lämna kommentar om detta”.

Research: Mika Benoni
Drönarbild: Länsstyrelsen i Norrbotten.