Vinnare av Tidskriftspriset 2022 – ÅRETS TIDSKRIFT FACKPRESS
Vinnare av Publishingpriset 2022 – Medlemstidning – Individ

EU:s utsläppsminskning kan förhandlas bort

För Sveriges del är det inte aktuellt att använda flexibiliteter för att nå målen, enligt klimatminister Isabella Lövin. Tomas Oneborg/SvD/TT

EU:s utsläppsminskning kan förhandlas bort

EU:s politik för att minska koldioxidutsläppen till år 2030 håller inte vad den lovar. Det visar en granskning av ett klimatförslag som just nu förhandlas i Bryssel.

Just nu pågår förhandlingar om ett nytt klimatramverk i EU. Ett av lagförslagen syftar till att minska utsläppen av koldioxid med  30 procent i stora delar av ekonomin. Men enligt en granskning av de två miljöorganisationerna Carbon Markets Watch och Transport & Environment blir den samlade effekten bara 23 procent. Orsaken är bland annat de så kallade ”flexibiliteterna”, det vill säga olika former av undantag och kompensationsmöjligheter, som olika länder förhandlar fram. Den minskning med 1025 miljoner ton koldioxid i atmosfären som har utlovats blir därmed bara 76,6 miljoner ton.

LÄS MER om miljöorganisationernas kalkyl

Räkna av utsläppsrätter

På beställning från medlemsländerna har EU-kommissionen infört fler flexibiliteter för sektorer utanför utsläppshandeln än tidigare. Detta eftersom länderna oroat sig för att utsläppsminskningsmålen kommer att slå hårt mot de berörda transport-, bostads- och jordbrukssektorerna. Nu föreslås till exempel länder få möjlighet att räkna av ett överskott av utsläppsrätter från handelssystemet mot ett minskat ansvar att dra ner på utsläppen i transportsektorn.

LÄS kommissionens lagförslag om bindande årliga minskningar av medlemsländernas växthusgasutsläpp

Det land som kommer lättast undan är Irland, enligt miljöorganisationerna. Landets 30-procentiga utsläppsminskningsmål blir, efter att lättnaderna har räknats in, endast en procent mindre utsläpp under tioårsperioden 2021 – 2030. Efter att detta blev känt har andra medlemsländer som bland andra Italien och Polen begärt att få liknande lättnader i de förhandlingar som pågår just nu i ministerrådet och parlamentet.

– Men man ska komma ihåg att flera länder argumenterade på liknande sätt även när EU skulle sätta sina mål till år 2020, säger Eva Jernbäcker på Naturvårdsverket och fortsätter:
– De var oroliga för att de inte skulle klara av att nå målen och därför förhandlades det fram flexibiliteter även då för att lugna dem. Men i slutändan så ser det ut som länderna klarar målen ändå med råge. Flexibiliteterna har inte behövt användas i praktiken.

Lagstiftningen gjorde då att omställningen fick fart, men själva målen var för lågt satta när man sedan såg hur utsläppsminskningarna föll ut. Så ser det ut att bli även denna gång, menar Eva Jernbäcker.

– Den insikten borde förbättra möjligheterna att skärpa målen, vilket behövs för att EU:s mål ska vara mer i linje med Parisavtalet, säger Eva Jernbäcker.

Flexibilititeter inte aktuellt för Sverige

För Sveriges del skulle de föreslagna utsläppsminskningarna på 40 procent istället bli 29 i slutändan, enligt det nya förslaget. Bland annat skulle Sverige ges möjlighet att räkna av upptag av kol i nyplanterad skog mot utsläpp från exempelvis jordbruket. Men om förslaget skulle gå igenom vill inte regeringen att Sverige ska använda sig av sådana lättnader.

– Nej, det är inte regeringens intention, säger klimatminister Isabella Lövin till Sveriges Natur. Förslaget som ligger i nuläget är inte tillräckligt ambitiöst. Sveriges klimatmål, som har satts i miljömålsberedningen, är betydligt skarpare än EU:s fördelningsbeslut. Jag har därför svårt att se att det skulle bli aktuellt att använda flexibiliteter för att nå målen.

Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter