Åtta tekniker för att hacka naturen

Kanske kan blekta korallrev göras levande igen med hjälpa av modifierade och värmetåligare alger som bor ihop med korallerna.

Åtta tekniker för att hacka naturen

Genmodifierade korallrev eller robotar som dödar invasiva arter. Det kan låta som science fiction, men är pågående forskning. En internationell forskargrupp har listat ny teknik som ger nya möjligheter att rädda världen, men också nya risker för storskalig miljöpåverkan.

En internationell forskargrupp har listat nya tekniker och produktionssätt som ger nya möjligheter att rädda världen, men också nya risker för storskalig miljöpåverkan. Av etthundra potentiella nya miljöproblem har forskarna vaskat fram femton som de bedömer kan ha störst påverkan, på ont eller gott.

Många av de framtida miljöfrågorna som forskarna beskriver kan verka science fiction-artade, men bygger alla på existerande forskning och tekniker som kan komma att skalas upp i framtiden.

Forskargruppen har tidigare år förutspått miljöfrågor som nu kommit upp som stora diskussionsämnen exempelvis: mikroplaster i haven, växtbaserad köttersättning och att ge naturen rättigheter.

Genmodifierade korallrev

Manipulation av korallrevsorganismer för att stoppa korallblekning och koralldöd är en teknik som undersöks av forskare. Olika stammar av de dinoflagellater som lever i symbios med koralldjuren och förser dem med näring har olika grad av temperaturkänslighet. När havsvattnet blir varmare lämnar dinoflagellaterna sina värddjur som då bleks och på sikt dör.

Möjligheter: Kanske kan man flytta tåligare sorters flagellater till döende korallrev för att få dem att leva upp igen. Alternativt kan man försöka genmodifiera flagellaterna för att göra dem mer temperaturtåliga och sedan sprida ut de genmodifierade varianterna i korallreven. Risken med sådana storskaliga experiment ute i naturen är dock att man också riskerar att sprida olika typer av sjukdomar till korallerna eller sätta igång andra typer av biologiska kaskadeffekter som man inte räknat med.

Robotar som utrotar invasiva arter

Forskare i Australien har utvecklat en robot som glider fram över Stora Barriärrevet, letar upp och tar död på en invasiv sjöstjärneart som utgör ett stort problem lokalt. I Karibien har amerikanska forskare provat en robot som letar upp och fångar en invasiv fiskart som konkurrerat ut den lokala revfiskfaunan. Möjligheter: Robotarna kan utrota invasiva främmande arter effektivare än dykare med manuella metoder. Risken är dock uppenbar att robotarna löper amok och dödar fel arter.

Biologisk bekämpning med bakterier

På senare år har ny teknik för biologisk bekämpning av skadegörare inom jordbruket tagits fram som bygger på bakterier och svampar. Möjligheter: Den biologiska bekämpningen kan ersätta kemiska bekämpningsmedel. Men riskerna för påverkan av det livsviktiga mikrolivet i marken är dåligt undersökta.

Humlor som sprids över hela världen

Humlor finns inte naturligt i Australien eller i Afrika söder om Sahara. Numera finns dock en omfattande handel med humlebon, som köps av lantbrukare som vill förbättra pollineringen av sina skördar. Möjligheterna är stora att få större skördar, men risken är också stor att utsläppta humlor konkurrerar ut pollinatörer som finns naturligt i omgivningarna. Europeiska humlor som släppts ut i Argentina har exempelvis lett till kraftigt minskade bestånd av inhemska humlearter.

Staket som hindrar vilda djurs vandringar

När land efter land i Europa reser höga stängsel för att hindra migranter att ta sig in i landet hindras också det fyrfota djurlivet från att passera. Många av Europas däggdjur har gränsöverskridande utbredning. Risker: De nya stängslen gör att populationerna delas upp och inte kan utbyta gener med varandra, det gäller bland annat den europeiska vargstammen. Djurstängsel längs motorvägar har liknande effekter.

Flytande vindkraftverk

I Skottland håller Statoil på att bygga en fullskaleprototyp till en flytande vindkraftspark. Gigantiska flytande trianglar med vindturbiner på ska placeras ut i havet och förankras i botten med vajrar. Möjligheter: Den nya tekniken ger stora möjligheter till att etablera mycket mer vindkraft till havs. Vindkraftsparker utgör trålningsfria områden, vilket gynnar fiskfaunan i området. Risker: Effekterna på sjöfåglar, fisk och marina däggdjur är till stora delar okända, men beror till stor del på var man placerar verken.

Omvänd fotosyntes

Forskningen har nyligen kommit på metoder för att snabba upp nedbrytningen av organiskt material med hjälp av högeffektiva katalytiska enzymer. Processen går under namnet ”omvänd fotosyntes”. Möjligheter: Utbytet och hastigheten i de biologiska processer som krävs för att framställa biodrivmedel ur skörderester och skogsråvara kan ökas mångfalt. Risker: Ökad efterfrågan på bioråvara kan leda till omfattande omställning och intensifiering av markutnyttjandet, vilket i sin tur kan påverka den biologiska mångfalden.

Omvandla koldioxid till sten

Isländska forskare har utvecklat en metod för att spruta in koldioxid löst i vatten i berggrund av basalt. Koldioxiden mineraliseras då till mineralet kalkspat, där kolet binds permanent. I försök hade 95 procent av koldioxiden mineraliserats efter två år. Möjligheter: Tekniken öppnar för storskalig lagring av fossil koldioxid på ett säkert sett i berggrunden. Risker: Metoden kräver stora mängder energi och vatten.

Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter
Annons