Islands röda guld
I dräktiga häststons blod finns ett hormon som är värt en förmögenhet. I 40 år har man på Island tappat hästar på blod för att utvinna det eftertraktade hormonet som används för att effektivisera köttindustrin.
Senaste nytt
Djurbajs ger ledtrådar om biologisk mångfald
Med ny teknik går det att analysera DNA i landlevande djurs avföring både snabbt och billigt. Nu visar forskare hur metodiken kan användas för att kartlägga samspel mellan olika arter på land. Något som kan ändra hur man ska arbeta med bevarande av arter över stora områden.
Klimatkrisen i bokhyllan
Kultur
Erika Bjerström tyder tecken i svensk natur, Jonathan Jeppsson beskriver en svart framtid och Stefan Edman efterlyser hopp i nya klimatböcker.
Den tysta cancern efter Tjernobyl
Mer kunskap behövs om hur olyckor i kärnkraftverk kan tänkas drabba omgivningen, enligt Strålsäkerhetsmyndighetens expert Pål Andersson. Trots det möts forskare inom området av hårt motstånd. Ansvariga svenska myndigheter svarar inte på varför de inte finansierat fler studier.
Högre värden i gammal skog enligt ny forskning
När en skog blir gammal växer träden långsammare. Men värdet av bär, viltfoder, biologisk mångfald och andra ekosystemtjänster ökar ju äldre skogen blir, enligt en ny forskningsstudie.
De iberiska lodjuren tillbaka i Portugal
Det iberiska lodjuret räknades tidigare som ett av världens mest sällsynta kattdjur. Arten var länge försvunnen från Portugal, men ett nytt projekt har fått stammen att öka till drygt 150.
Bara en enda kärnkraftsreaktor igång i Japan
Japan har nu bara en enda kärnkraftsreaktor igång. All kärnkraft stängdes efter Fukushimakatastrofen i mars 2011. Planerna på att återstarta har inte gått bra.
Potatis slipas för framtiden i Peru
Pumans tass, lamans näsa och den som får din svärdotter att börja gråta – de peruanska potatissorterna varken ser ut eller heter som dem vi brukar köpa i butiken i Sverige. Gemensamt för alla världens potatisar är dock att de har sitt ursprung i Peru. Sedan urminnes tider har potatisen mättat människorna i Anderna – och sedermera människor över hela världen. I dag är det världens tredje största gröda.
Räknefel bakom ökad miljöhänsyn på kalhyggen
Högstubbar, döda liggande träd och levande träd som lämnas kvar på hyggen har ökat markant sedan 1998, enligt Skogsstyrelsens tidigare statistik. Men det är bara en felräkning, den döda veden som lämnas på hyggen har inte ökat alls, säger Skogsstyrelsen nu.
Mer skyddsvärd skog riskerar avverkning
Efter nyår kommer Skogsstyrelsen inte längre att registrera nyckelbiotoper när de kontrollerar skog som ska avverkas. Det riskerar också att påverka den frivilliga skogscertifieringen FSC som använder sig av nyckelbiotopsbegreppet. Samtidigt försvinner alla pengar till biotopskydd nedanför fjällskogen. Resultatet blir förmodligen att mer skyddsvärd skog avverkas nästa år, enligt bedömare på Skogsstyrelsen.