De iberiska lodjuren tillbaka i Portugal

Det iberiska lodjuret, som även kallas panterlo, återinfördes till Portugal 2016.

De iberiska lodjuren tillbaka i Portugal

Det iberiska lodjuret räknades tidigare som ett av världens mest sällsynta kattdjur. Arten var länge försvunnen från Portugal, men ett nytt projekt har fått stammen att öka till drygt 150.

Hettan är tryckande i nationalparken Vale Do Guadiana, som går genom floden Guadianas dalgångar. Gräset är gult i det torra landskapet som inte sett regn på flera månader. Vi följer en smal viltstig in i busklandskapet där några kaniner snabbt försvinner. Det ser lovande ut för det iberiska lodjurets återhämtning här i Alentejo-regionen i sydöstra Portugal, men det skygga, nattaktiva djuret håller sig utom synhåll.

I den senaste WWF-rapporten Living Planet Report är siffrorna nattsvarta för världens biologiska mångfald. Men envist naturvårdsarbete kan vända negativa trende, det har ett nytt miljöprojekt i Portugal visat. Här lever en däggdjursart som tidigare räknades som ett av världens mest utrotningshotade kattdjur. Med mänsklig hjälp har det återvänt till den portugisiska vildmarken – där den inte setts till på fyra decennier.

Det iberiska lodjuret, som även kallas panterlo, är endemiskt på den iberiska halvön och har sedan många år en växande population i Spanien. I Portugal återinfördes arten (som är en tredjedel i storlek jämfört med de europeiska lodjur som lever i till exempel Sverige) 2016. Kattdjuret har återerövrat det torra busklandskapet i Alentejo-regionen, nära den spanska gränsen. Det totala antalet iberiska lodjur i Spanien och Portugal beräknas vara runt 1000, varav drygt 150 i Portugal, så katterna har gått från utrotningshotad till hotad status.

Vildmarkskorridorer mellan Portugal och Spanien

På den iberiska halvön finns fyra avelscentrum, varav ett i Portugal, som föder upp lodjur och sätter ut dem i vildmarken. För att säkerställa en livskraftig genetik är det viktigt att kattdjuren rör på sig för att förhindra inavel, så därför skapas vildmarkskorridorer mellan Portugal och Spanien.

– Vi försöker utöka deras territorium, säger João Alves på ICNF-kontoret i staden Mértola.

ICNF (Instituto da Conservação da Natureza e das Florestas) är en statlig myndighet som ansvarar för landets miljöprojekt. Knappt fem år in i lodjursprojektet är han nöjd med resultatet, och hoppas att bättre korridorer ska få antalet lodjur att öka ytterligare.

– Om vi totalt har 750 honor på den iberiska halvön så har vi en hållbar stam, förklarar João Alves.

Lodjuren behöver fler livsmiljöer. I Portugal köper miljöorganisationer upp mark, och återförvildar den. Ett annat sätt att säkerställa hotade arters framtid är samarbete med lokalbefolkningen.

Under våren föddes 50 lodjursungar i nationalparken Vale Do Guadiana, och eftersom varje lodjur kräver omkring tio kvadratkilometers territorium och den totala ytan där det idag lever lodjur i Portugal är 500 kvadratkilometer så behöver vildmarksområdena utökas, men det är svårt eftersom den största delen av marken är privatägd och allt större ytor täcks med monokulturer som oliv- och vinodlingar.

– Lodjuren behöver livsmiljöer att leva i, säger Olga Martins, som också arbetar för ICNF.

Samarbete med lokalbefolkningen

I Portugal köper miljöorganisationer upp mark, och återförvildar den. Ett annat sätt att säkerställa hotade arters framtid är samarbete med lokalbefolkningen. Landägare och jägare som tidigare var kritiska till att ha lodjur på sina marker har gjort en helomvändning sedan arbetet med att öka kaninstammarna började.

Kanin, som är en traditionell maträtt i Alentejo, är förutom jaktbart vilt, även lodjurens huvudföda, och finns det få kaniner så finns det även få lodjur. Kaninpest slår ut kaninstammarna med jämna mellanrum så ett kaninpest-vaccin är på gång, samtidigt som artificiella gångar byggs för kaninerna i den ibland väldigt kompakta jorden. Lodjuren angriper inte tamdjur så lantbrukarna är positiva till att ha arten på sina marker.

– Det är en win-win situation för alla inblandade, säger João Alves.

Artikeln publicerades i
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter
Senaste nyheterna

Klimatkrisen i bokhyllan

Den tysta cancern efter Tjernobyl