Annons
Riksrevisionen: Sverige klarar inte att sanera efter en kärnkraftsolycka

Sverige saknar en tydlig plan för hur saneringen efter en kärnkraftsolycka ska hanteras. FOTO: Getty Images

Riksrevisionen: Sverige klarar inte att sanera efter en kärnkraftsolycka

Riksrevisionen har granskat säkerhetsarbetet vid kärnkraftverken och hittat brister i myndigheternas arbete. När det gäller förmågan att sanera radioaktiva ämnen efter en stor olycka vid ett kärnkraftverk bedöms den som mycket bristfällig.

Riksrevisionens har granskat myndigheter med ansvar för kärnsäkerhet och upptäckt flera brister. En del av bristerna har funnits sedan 2007.

Den allvarligaste bristen gäller hur Sverige skulle klara att sanera efter en stor kärnkraftsolycka.  ”När det gäller den långsiktiga hanteringen av en kärnteknisk olycka finns ett flertal allvarliga brister i fråga om sanering, något som Riksrevisionen konstaterade redan 2007”, står det i rapporten.

LÄS MER: Bristande kontroll av kärnkraftverk

De omedelbara insatserna efter en större olycka i ett kärnkraftverk, med ett utsläpp till omgivningen, har Riksrevisionen inga större invändningar emot. Men på längre sikt blir det värre: ”De granskade myndigheternas förmåga att hantera de långsiktiga konsekvenserna efter en kärnkraftsolycka bedömdes däremot som mycket bristfällig.”

Ökar risken för cancer

Om saneringen inte fungerar, blir radioaktiva ämnen, som ger upphov till joniserande strålning, kvar i omgivningen under en längre tid. Det ökar risken för olika skador, som cancer.

– Vad gäller sanering ser vi allvarliga brister. Om ett större utsläpp inträffar, kan det drabba stora områden, inte bara inom ett län utan över delar av hela landet. Då är det viktigt med en nationell strategi. Men det saknas, säger Sascha Sohlman, projektledare för granskningen.

LÄS MER: Forskare har hittat sätt att räkna på cancerrisk efter Tjernobyl

Hur och när saneringen ska inledas efter en olycka är inte fastställt och övningar genomförs inte heller tillräcklig regelbundet.

– Det har bara skett en övning under de senaste fem åren, säger han.

Dessutom är två av de ansvariga myndigheterna Strålsäkerhetsmyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, inte överens om vad som bör göras.

Vad kan bristerna leda till för konsekvenser?

– Det uttalar vi oss inte om, säger Sascha Sohlman.

I den tidigare rapporten från 2007 sammanfattas konsekvenserna så här: ”Riksrevisionen bedömer att de brister som framkommit i granskningen kan leda till allvarligare konsekvenser av en kärnkraftsolycka än nödvändigt. Fler människor kan komma att utsättas för högre stråldoser. Radioaktiva ämnen kan spridas i mjölk och livsmedel i större omfattning. Myndigheternas bristande planering och insatser på̊ saneringsområdet kan medföra att viktiga beslut och åtgärder fördröjs, exempelvis för att återställa mark och egendom i drabbade områden. Förtroendet för myndigheterna kan sannolikt komma att sättas på̊ svåra prov vid en kärnkraftsolycka.”

Terrorangrepp

Ett annat område som Riksrevisionen tar upp i sin rapport, handlar om yttre hot, som till exempel terroristangrepp.

– Vi ser brister i Strålsäkerhetsmyndighetens tillsyn vad gäller fysiskt skydd, som ska hindra obehöriga att komma in i en anläggning. Det gäller också skydd mot illvilliga IT-baserade handlingar.

En annan säkerhetsfråga gäller om de som arbetar på kärnanläggningar går att lita på. Rapporten handlar inte bara om kärnkraftverk, utan även andra anläggningar som kärnbränselfabriken i Västerås och mellanlagret för kärnbränsle i Oskarshamn.

– Vi ser brister i tillsynen av fysiskt skydd, informationssäkerhet och personalsäkerhet sedan år 2014. Framförallt inspekteras det för lite. Det riskerar att försämra Strålsäkerhetsmyndigheten överblick, säger Sascha Sohlman.

Till det kommer polisens insatser, som också behövs för att skydda anläggningarna mot intrång. Det skyddet varierar över landet, konstaterar Riksrevisionen.

– Men vi bedömer att alla kärnkraftverk har behov av ungefär samma resurser och insatsförmåga, säger Sascha Sohlman.
Av säkerhetsskäl vill han inte gå in på fler detaljer.

LÄS MER: Svensk polis vill inte skydda kärnkraftverk mot terror

Myndigheter inte överens

Ytterligare en brist är samarbetet mellan ansvariga myndigheter, bland andra Strålsäkerhetsmyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

– Det handlar om bristande samverkan, att de inte är överens om prioriteringar och ger olika besked.

Nu rekommenderar därför Riksrevisionen att regeringen utreder ansvarsfördelningen. I händelse av sanering efter en stor olycka rekommenderar Riksrevisionen att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ska arbeta fram en nationell strategi.

– Vi tycker att det skulle vara riktigt bra om regeringen valde att utse oss för att ta fram en nationell saneringsstrategi. Då blir det så mycket lättare att få resurser, säger Henrik Larsson, chef för enheten för stora olyckor hos MSB.

Men i Riksrevisionens rapport finns även kritik mot MSB.

– Vi fick kritik för att vår tillsyn av länsstyrelserna inte varit tillräckligt bra. Framförallt har vi brustit på hur vi återkopplat och följt upp, konstaterar Henrik Larsson.

Även om rutinerna skulle förbättras, konstaterar dock Riksrevisionen att en kärnkraftolycka är en så extrem händelse, att det är svårt att vara helt förberedd. ”Samtidigt är det utifrån ett resurs- och riskperspektiv svårt att undvika bristande uthållighet vid en utdragen hantering av en kärnteknisk olycka”.

LÄS MER: Svensk kärnkraft saknar fullgott skydd mot terrorangrepp

Riksrevisionen har granskat om regeringens och ansvariga myndigheters arbete med säkerheten avseende kärnteknisk verksamhet är tillfredsställande. Här kan du läsa en sammanfattning och ladda ned rapporten.

Läs mer om kärnkraft

Vattenfall marknadsför kärnkraft som klimatbäst
Kärnförvarets säkerhet ifrågasätts igen
Frankrike stoppar fjärde generationens kärnkraft
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter