Forskare har hittat sätt att räkna på cancerrisk efter Tjernobyl

Den 26 april 1986 inträffade en explosion i reaktor fyra i kärnkraftverket i Tjernobyl norr om Kiev i Ukraina. Radioaktiva partiklar spreds över stora delar av Europa. FOTO: Getty Images

Forskare har hittat sätt att räkna på cancerrisk efter Tjernobyl

Nu har svenska forskare hittat ett nytt sätt att räkna ut hur cancerrisken efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl ökat i Sverige. Deras siffror visar att hos de som drabbades värst ökade risken med så mycket som fem procent.

Hassan Alinaghizadeh, statistiker och forskare, har studerat antalet cancerfall bland 770 000 personer i östra Sverige och drar slutsatsen att nedfallet från den stora olyckan i Tjernobyl ökat risken för cancer.

Han har korskört detaljerade data från olika svenska myndigheter.
Sveriges geologiska undersökningar har mätt nedfallet efter olyckan. Efter det har forskarna kopplat uppgifter om cancer för individer i Uppsala län, Gävleborgs län och Västernorrlands län till olyckan. De noggranna uppgifterna om nedfallet som samlats in med hjälp av flygplan har samkörts med uppgifter om bostadsort från Statistiska centralbyrån. Och sedan har individernas bostadsort samkörts med uppgifter från Socialstyrelsens cancerregister.

Fem procent högre risk

Hassan Alinaghizadeh berättar att kraftfulla datorer, bra sifferunderlag och tidens gång, gör att sambandet kan fastställas på ett säkrare sätt än vad som tidigare varit möjligt. Hassan Alinaghizadeh har en bakgrund som expert på statistik och sjukdomar. Till vardags arbetar han med statistiska metoder och databaser för Stockholms läns landsting. Men forskningen är utförd tillsammans med Institutionen för arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet och Karolinska institutet.

Att tiden gått sedan olyckan inträffade, betyder att de drabbade nu hunnit utveckla diagnostiserad cancer, som registrerats i Socialstyrelsens databas.

– Vi tittade på om det finns något samband mellan cancer och exponering för nedfallet. Och vi såg att det finns fem procent högre risk för dem som bott i det mest exponerade området, säger Hassan Alinaghizadeh.

30 år mellan exponering och cancer

För gruppen med mellanstor exponering ökade cancerrisken med tre procent. Gruppen med minst nedfall hade ungefär samma risk för cancer som befolkningen i genomsnitt.

Enligt Hassan Alinaghizadeh har ingen lika noggrann studie gjorts tidigare av följderna av radioaktivt nedfall. Tidigare studier har inte varit på individnivå, och det gör att de inte gett ett lika säkerställt samband. Eller så har nedfallet inte mätts lika noggrant.

Vad gäller tid, kan det ta upp till 30 år mellan exponering och cancerdiagnos. Därför är det till exempel lite för tidigt att titta på effekterna efter olyckan i Fukushima som inträffade år 2011.

– De har tittat på korttidseffekter efter Fukushima. Men det är långtidseffekterna man måste undersöka, säger Hassan Alinaghizadeh.

Svenska databaser viktiga

Det gäller också att ha tillräckligt bra underlag för att kunna urskilja påverkan från den joniserande strålning vi alltid omges av, den så kallade bakgrundsstrålningen.  Därför är de svenska databaserna med Statistiska centralbyråns uppgifter om vem som bott var under en viss tidpunkt viktig, liksom Socialstyrelsens cancerregister. Forskarna hade även tillgång till de noggranna mätningar av nedfallet som Sveriges geologiska undersökningar samlade in under åren efter olyckan.

Hassan Alinaghizadehmenar att bristen på bra data kan vara en förklaring till att sambandet mellan strålning och cancer inte är särskilt väl studerad. De studier som gjorts globalt spretar. Ibland syns sambandet, ibland inte.
– Om en kärnkraftsolycka inträffar blir det är farligt, man måste förstå det. Det kan hända, när som helst och då måste man veta vad som måste göras, vilka områden som ska evakueras och vilka delar av befolkningen som måste övervakas mer än andra med mera, säger Hassan Alinaghizadeh.

Radioaktivt cesium ett problem igen

Han berättar att det ämne som är underlag för hans egen studie, radioaktivt cesium, var på väg att försvinna från naturen, efter stoppet för kärnvapenprov. Enligt en undersökning av International Physicians for the Prevention of Nuclear War, har utsläppen från kärnvapen lett till 430 000 dödsfall globalt fram till år 2000. Efter Tjernobyl och Fukushima har närvaron av radioaktivt nedfall återigen blivit ett problem.

Hur många som dött efter olyckorna ingår inte i den undersökning som Hassan Alinaghizadeh deltagit i. Enligt FN-organisationen IAEA kan det handla om 4000 dödsfall till följd av Tjernobyl, enligt rapporten ”Chernobyl’s Legacy” från år 2005. För de 600 000 värst drabbade ska risken vara upp till några procent att dö av cancer till följd av olyckan. Men då handlar det om dem som bodde närmare det sovjetiska kärnkraftverket.

Studien som Hassan Alinaghizadeh med flera har gjort, är nu en del av hans licentiatavhandling. Den har titeln ”Radioactive fall-out form the Chernobyl nuclear power plant accident in 1986 and cancer rates in Sweden, a 25-year follow up”. Nu planerar han att gå vidare med studier i ämnet.

LÄS MER: Ukraina fruktar attacker mot kärnkraftverk

Läs mer om kärnkraft

Frankrike stoppar fjärde generationens kärnkraft
Förnybart lika stort som kärnkraft år 2022
Vi klarar oss utan kärnkraft
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter