Preemraffs utbyggnad dröjer – domstolsförhandlingarna klara

En stickande ton av bränd råolja sprids med vinden över landskapet. FOTO: Mats Hellmark

Preemraffs utbyggnad dröjer – domstolsförhandlingarna klara

Preems plan på tjockoljeraffinering i Lysekil blir bortåt två år försenad, om det inte stoppas helt. Miljööverdomstolens huvudförhandling avslutades på torsdagen, med beskedet att ett yttrande till regeringen kommer den 15 juni.

Preem vill bygga en anläggning för att raffinera tjockolja. Projektet startade 2013 och resulterade i en ansökan till miljödomstolen 2016, och fick OK där hösten 2018, men överklagades av Naturskyddsföreningen och många andra.

LÄS MER: Nu prövas Preemraff i domstol igen – här är frågorna att hålla koll på

Miljööverdomstolen överlämnar yttrande den 15 juni och sedan ska frågan beredas innan regeringen beslutar.

Det kan inte förväntas gå fort. Miljöminister Isabella Lövins pressekreterare har sagt till TT att ”det är viktigt att det föregås av en gedigen beredning”, men även att ”regeringen är mån om en så snabb process som möjligt”.

Miljödepartementet bereder frågan

Redan det förhållandet att Miljööverdomstolen tagit upp frågan och att regeringen beslutat ta över pekar på att Preem får svårt att få igenom hela sin ansökan, om ens alls. Mycket tyder på att inom regeringen åtminstone miljöpartiet är emot utbyggnaden.

Enligt uppgifter som refereras av Sveriges radio har det varit ”regelrätta gräl mellan socialdemokrater och miljöpartister om regeringen skulle välja att ta över miljöprövningen”. Om detta stämmer så vann miljöpartiet debatten. Det är det mp-styrda miljödepartementet som bereder frågan.

– Det är tydligt att domstolen tagit Naturskyddsföreningens rättsliga invändningar på allvar, rätten har själv varit aktiv och ställt bra frågor, säger Oscar Alarik, chefsjurist på Naturskyddsföreningen.

LÄS MER: Kretsen fick stöd mot Preemraffs utbyggnad

Klimatlöften

Föreningens huvudargument, att den så kallade stoppregeln kan användas, har också fått ett uttalat stöd av både Länsstyrelsen och Naturvårdsverket under huvudförhandlingen i Lysekil, säger han.

David Kihlberg, chef på Naturskyddsförenings klimat- och juridikavdelning var även han på plats:

– Det mest förvånande är att Preem så starkt motsätter sig att skriva in sina egna löften i villkoren, säger han.

Bland klimatlöftena finns lagring av en halv miljon ton koldioxid om året, produktion av fem miljoner kubikmeter förnybara drivmedel 2030, nettonollutsläpp 2040, klimatneutralitet för hela värdekedjan 2045 och att bli Sveriges största koldioxidsänka 2050.

En huvudförhandling baseras i princip på inlämnat skriftligt material, och i en fotnot anger Preem att ”Samtliga löften i följande dokument ingås under förutsättning att miljötillstånd erhålles och ekonomiska förutsättningar finns.”

– Det är vaga löften, utanför ansökan, lösa visioner och svagt underbyggda, säger David Kihlberg.

– När Naturvårdsverket och Länsstyrelsen föreslår att de ska skriva in sina löften i ansökan har de svarat att det inte går att bedriva verksamhet om de ska hålla sina egna löften.

– Man har konsekvent hävdat att de inte kunnat åta sig några som helst tidsgränser eller juridiskt bindande åtaganden när det gäller koldioxidutsläppen. Samtidigt vill man ha ett juridiskt bindande evigt tillstånd att släppa ut totalt 2,7 miljoner ton koldioxid per år från samhället, säger Oscar Alarik.

– Domstolen har hört vad vi har hört, säger David Kihlberg.

– Det har varit en lång och tekniskt svår rättegång, där klimatfrågans allvar ställts på sin spets. Vi känner att vi gjort vad vi kunnat tillsammans med Lysekils-Munkedalskretsen – som verkligen varit en tillgång, säger Oscar Alarik.

I rätten har också professor Kevin Andersson och meteorolog Martin Hedberg hållit presentationer.

I slutpläderingen sade Alarik att:

”Vi konstaterar att Preemraff:

  • Inte visat att stoppregeln inte skulle vara tillämplig i målet.
  • Inte visat att bestämmelsen i balken om tidsbegränsning skulle vara ”inaktuell”, som man hävdat.
  • Inte lyckats visa att det finns hinder i svensk eller EU:s lagstiftning för Sverige att
  • hindra nya tillstånd som innebär ökade koldioxidutsläpp med stoppregeln.
  • Inte lyckats motbevisa det faktum att ett tillkommande utsläpp om 1 miljon ton koldioxid om året allvarligt försvårar klimatarbetet och uppnåendet av Sverigesklimatmål.”

LÄS MER: Striden om Preemraff fortsätter i Lysekil

Naturskyddsföreningen anser sig ha visat att Preem inte ansett sig bundna av tidigare utfästelser om utsläppsminskningar,framförallt Preems mål om att minska utsläppen i koncernen med 10,5 procent från 2009 års nivå och att ” detta är en talande omständighet för hur även Preems klimatlöften ska bedömas i detta mål.

De enda år Preem klarat sitt mål är när bolaget av olika skäl stängt ner hela Lysekilsanläggningen under en betydande del av året. Det är något som man bör beakta när man bedömer bolagets klimatlöften.”

Preem hävdar på sin hemsida att det fått förslag om att tjockoljan ska grävas ned istället för att förädlas  till bensin och diesel och att det bara finns två realistiska alternativ till vidareförädling, nämligen att det säljs till fartyg med svavelrening eller att det används i kraftverk och liknande. Där nämns inte det som sker redan idag, nämligen att sälja oljan till andra raffinaderier, däribland svenska Nynas som gör om den till bindemedel i asfalt.

Preem har inte publicerat sin slutplädering, men enligt presschef Dani Backteg innehöll den inga nya siffror eller åtaganden jämfört med tidigare inlämnat material.

Domstolsförhandlingarna innebar ”inga stora överraskningar”, säger han.

– Men att en del av de klagande pläderade för avveckling. Det hade inte framkommit i lika hög grad tidigare. Det framgick också att de hade en annan bild av hur /den europeiska/ utsläppshandeln fungerar, av konsekvenserna av om vi släpper ut eller inte, säger han.

Mer går han inte in på de stora motsättningar som kom fram under domstolsförhandlingarna.

Dani Backteg har tidigare till Sveriges Natur beskrivit Preems första ansökan som ”aningslös”.

Ni började arbeta med projektet 2013, och lämnade in ansökan 2016, med ny ansökan i slutet av 2019. Har några omvärldsfaktorer förändrats under tiden?

– Klimatfrågan kopplat till utsläpp av växthusgaser har blivit en långt viktigare fråga, säger han.

Ett av Preems sätt att minska koldioxidutsläppen är att satsa på koldioxidavskiljning och lagring genom så kallad CCS.

I Preems ändrade ansökan från 15 november skriver bolaget:

”Under 2019 inleds installation av en pilotanläggning, och under våren 2020 påbörjas testning av teknologin för infångning av koldioxid från utvalda strömmar i Lysekil. Pilotprojektet kommer att vara Sveriges enskilt största projekt för koldioxidinfångning någonsin.”

–Ja vi har precis fått material till Lysekil och skorstenar har satts upp, säger Backteg.

I ett mejl tillfogar han:

–Pilotprojektet för CCS, som påbörjats vid Preems raffinaderi i Lysekil innebär att man skapar en testanläggning för att fånga in koldioxid från de rökgaser som kommer från vätgasanläggningen. Själva demonstrationsfasen startar under våren 2020 och ska pågå ett halvår. Målet är att testerna ska ligga till grund för en fullskalig CCS-anläggning som kan vara i drift 2025. Med hjälp av den skulle Preem kunna minska utsläppen från raffinaderiet i Lysekil med 500 000 ton.

LÄS MER: Koldioxidlagring många år bort enligt forskare

Backteg vill eller kan inte svara till Sveriges Natur på frågan hur många ton som kommer att samlas in i pilotprojektet.

Pilotprojektet har en budget på 12,4 miljoner kronor, varav Energimyndigheten står för 7,5 miljoner. Detta är den svenska delen. Enligt Klara Helstad på Energimyndigheten finns det också en norsk del av projektet, och tillsammans är det ca 28,1 miljoner norska kronor.

Inte heller Klara Helstad vill eller kan svara på frågan hur många ton koldioxid projektet kommer att samla in.

–Vid ett positivt resultat av demonstrationen kan potentialen till minskning av koldioxidutsläppen från anläggningen vara 400 000 – 500 000 ton per år, skriver hon i ett mejl.

Frågan om huruvida det kommer att samlas in någon koldioxid alls är alltså tills vidare obesvarad, liksom den större frågan om vad det kostar att samla in en halv miljon ton koldioxid per år, vad det kostar, vem som ska betala och var utanför Norge det ska ske.

Ett av skälen till att Preem vill satsa på att förädla tjockolja är att den inte efter 1 januari 2020 kan säljas som fartygsbränsle.

Så vad händer med er tjockolja nu?

Den mesta delen säljs för asfaltproduktion och elproduktion, säger Danni Backteg.

En mindre del blir fortfarande fartygsbränsle, till fartyg med scrubbers för avsvavling, förklarar han.

Det råder heller ingen brist på lågsvavlig fartygsolja sedan nyår, ”i den meningen att fartyg står stilla” säger han också.

LÄS MER: Koldioxidlagring – drömmen som sprack

Läs mer om Preemraff

Kretsen fick stöd mot Preemraffs utbyggnad
Nu prövas Preemraff i domstol igen – här är frågorna att ha koll på
Miljöfrågorna som avgörs 2020
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter