Galler – dolda infiltratörer

Galler – dolda infiltratörer

Tänk dig att få en växt att börja växa som en barbapapa, så att den blir till både hus och mat åt dina barn. Ett hus som är ätbart på insidan och skyddande på utsidan. Så bekvämt har gallbildarna ordnat det för sig.

Även om du aldrig har hört talas om galler har du säkert sett dem. Som bollar på ekblad, trassliga tussar i rosenbuskar eller små ananasfrukter på grangrenar. Gallbildarna är djurvärldens trojaner, som tar sig in i växter och lyckas lura dem inifrån.

Själva gallbildarna lever ett anonymt liv och syns sällan till, men den som har skarpa ögon kan till exempel få se en hona av sömntornsstekel om våren. Som en rödsvart minigeting, knappt en halv centimeter lång, flyger hon omkring i rosenbuskar för att hitta en bra blomknopp. Stekeln lirkar in sitt äggläggningsrör mellan knoppens blad och börjar lägga ägg, blickstilla i flera timmar. Vad som händer sedan kan ingen riktigt förklara, men ämnen från honan, äggen eller larven kidnappar buskens biokemiska maskineri och tvingar den att bilda en larvkammare istället för en vanlig knopp. Därinne lever larverna ett tryggt och ombonat liv tills de kläcks nästa vår.

Hemtrevlig barnkammare

Den som tar in en sömntorn tidigt om våren i en glasburk kan få se minst nio olika arter kläckas ur den. Sömntornsgallen är en så hemtrevlig barnkammare att flera andra insekter har lärt sig att leva som fripassagerare på fripassagerarna.

Sömntornsteklarna hör till 70 svenska arter av gallsteklar, små flygfän som alla parasiterar på olika träd, buskar och örter. Men även vissa svampar, bakterier och andra småkryp kan vara gallbildare, det vill säga manipulera växter att bilda abnorma strukturer. Växterna har ingen nytta av gallerna men tar sällan någon större skada av dem heller.

Trassligt sömnmedel

Sömntornstekelns larver bor i krullhåriga bollar på olika vilda rosenbuskar. En sömntorn är först grön, sedan röd och sent på hösten brun. Namnet har antagligen sitt ursprung i en medeltida saga om Brynhilde som blev stucken av en sömntorn och föll i törnrosasömn. Förr lade folk sömntornar under kudden för att bota sömnproblem.

Granens ananas

Du behöver sällan gå så långt för att hitta en ananasgall. På tunna grangrenar sitter ananaslika bollar, stora som körsbär. Här har en mindre granbarrlus lagt sina ägg. Bladlushonan suger saft ur barren om våren och lägger sedan sina ägg där barren sitter fast i grenen. Härifrån växer de taggiga små bostäderna ut, där de unga bladlössen lever tills de flyger ut genom en springa på sensommaren. Den övergivna ”ananasen” sitter kvar i flera år.

Barnrum av barr

På nästan alla enar finns så kallade kikbär. De liknar gröna bär men består av tre yttre förstorade barr som omger tre inre förkrympta barr. Detta knep ligger en gallmygga bakom, som lägger sina ägg inne i kikbären. I gammal folkmedicin användes kikbär kokta i mjölk mot kikhosta, därav namnet.

Lättlurade ekar

Vissa år sitter klotrunda kulor under vart och vartannat eklöv, fästa vid en bladnerv. Det är galläpplen, hemvist för larver av en gallstekel. Galläpplena är fulla med ekens garvsyra och har använts till både skinngarvning och bläck. Många arter av gallsteklar lever just på ek, exempelvis bomullsgallstekeln och potatisgallstekeln, med galler som logiskt nog liknar bomullstussar och skrumpna potatisar.

Häxkvastar

En blånadssvamp som lever inuti björkar kan utsöndra ämnen som väcker trädens slumrande knoppar. De börjar växa och bildar abnormt förgrenade, täta skott, där svampens mycel övervintrar. Ofta syns många stora sådana här ”häxkvastar” i björkar. Även gallkvalster, rostsvampar och genetiska mutationer kan skapa häxkvastar på olika träd.

Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på X