Annons
Vi måste agera snabbt och kraftfullt

Det svenska kalfjället kan bli ett minne blott.

Krönika

Vi måste agera snabbt och kraftfullt

EU:s jordobservationsprogram Kopernikus visade nyligen att 2017 blev det näst varmaste året som har uppmätts. Klimatförändringarna gör sig påminda över hela jordklotet, så även i Sverige.

Trädgränsen kryper sakta uppåt och med dagens utveckling kommer kalfjället knappt att finnas kvar om 100 år. Jämfört med mitten av förra seklet kommer frosten numera 25 dagar senare och vårtecknen 10–20 dagar tidigare. Algblomningar väntas bli mer frekventa och utbredda.

Det tål att upprepas: Vi måste agera nu. Snabbt och kraftfullt. Det klimatpolitiska ramverk som trädde i kraft vid årsskiftet – med en klimatlag, ett långsiktigt mål om 85 procent minskade utsläpp till 2045 och ett klimatpolitiskt råd som ska granska regeringens arbete – är viktigt. Det långsiktiga målet ska betraktas som ett golv, för om vi ska klara Parisavtalets målsättningar borde Sveriges utsläpp vara nära noll redan år 2030. Ramverket sätter press på nuvarande och kommande regeringar att analysera alla beslut, i alla politikområden, för att inte motverka klimatmålen. Men eftersom sanktionsmöjligheterna är små är övertygelse och politiskt mod nyckelaspekter för att ramverket ska få genomslag.

Därför frågar vi oss: Hur mycket övertygelse och mod visar regeringen inför statsägda Swedavias planer på att bygga ut Arlanda? I sin ”master plan” vill Swedavia tredubbla antalet flygresenärer. Hur rimmar detta med klimatmålet? Hur ser konsekvensanalysen ut?

Arlandaplanen accentuerar frågan om de konsumtionsbaserade utsläppen. Liksom importerad mat och prylar bokförs inte internationellt flyg på den svenska klimatnotan. Mat och prylar bokförs i tillverkningslandet, men utsläppen från internationellt flyg syns inte i något lands statistik. Enligt statistik från Naturvårdsverket och SCB, som Naturskyddsföreningen nyligen sammanställt i rapporten Klimatmål för konsumtionsbaserade utsläpp, är svenskarnas utsläpp mer än dubbelt så stora som den nationella statistiken visar.

Det visar på behovet av kompletterande mål för de konsumtionsbaserade utsläppen, oavsett var i världen de sker. Först då får vi en mer rättvisande bild av vårt klimatavtryck och mer korrekta underlag för de politiska beslut som måste våga fattas om klimatmålen ska nås.

Det klimatpolitiska ramverket är ett viktigt verktyg för att minska Sveriges klimat­påverkan. Men ska det få genomslag och gå till historien som något som i realiteten bidrog till en snabb och kraftfull minskning av utsläppen måste ramverket genomsyra varje enskilt beslut. Och alla utsläpp måste räknas. För klimatet påverkas av de faktiska utsläppen och inte av snygg statistik. Effekterna av klimatförändringarna är redan kännbara. Ett koherent, modigt och tydligt politisk ledarskap är helt avgörande för att det inte ska bli mycket värre.

Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningens ordförande och Karin Lexén, generalsekreterare.