Vinnare av Tidskriftspriset 2022 – ÅRETS TIDSKRIFT FACKPRESS
Vinnare av Publishingpriset 2022 – Medlemstidning – Individ

Annons
Konst och arkitektur för att få folk att stanna i naturen
skulptur

Skulpturen Anna av Jaume Plensa, i konstparken Pilane på Tjörn. Foto: Peter Lennby

Debatt

Konst och arkitektur för att få folk att stanna i naturen

Pandemin ledde till att fler svenskar sökte sig ut i naturen. Ett sätt att få dem att behålla intresset är att jobba mer med konst och arkitektur utefter till exempel vandringsleder, skriver arkitekten Joakim Kaminsky.

Enligt SCB var det hela 33 procent fler som rörde sig i naturen 2021 i jämförelse med 2019, vilket är välgörande för både hälsa och välbefinnande. Tillgång till vardagsnära natur är en viktig resurs som ger möjlighet till fysisk aktivitet, rekreation, vila och återhämtning samt ökad naturförståelse.

Naturen kan bidra till en jämlik hälsa eftersom utevistelse och friluftsliv ger oss välbefinnande utan ekonomiska barriärer. Det finns med andra ord all anledning att verka för att trenden med ett ökat intresse för friluftsliv under pandemin uppmuntras och resulterar i en varaktig beteendeförändring.

Här har Sveriges cirka 400 vandringsleder en viktig roll att spela. När nya målgrupper intresserar sig för friluftsliv har lederna haft ett ökat besöksantal och fler av dem ser nu över sin utformning och rustas upp.

Till exempel beviljade Tillväxtverket i juli 2022 runt 20 miljoner kronor i stöd till nio projekt som ska utveckla cykel- och vandringsleder i landsbygder. När krafttag nu tas för att upprusta vandringslederna finns ett gyllene tillfälle att arbeta med en genomtänkt och formstark gestaltning.

En högkvalitativ utformning av landskap och arkitektur kan då användas som ett verktyg för att både möta ett ökat slitage och tilltala en bredare målgrupp att hitta ut och stanna i naturen. I Norge har man arbetat med detta i flera decennier.

Längs Norges turistvägar samsas bilar, husbilar, konst, design och arkitektur i en fantastisk symbios. På utvalda ställen längs Norges kust – från syd till nord – har arkitekter och konstnärer tagit fram installationer och byggnader.

Rastplatserna har blivit destinationer i sig själva, som lockar en internationell publik. Vandringsstugor som länge har förknippats med traditionella och rejäla timmerbyggen med små fönster och gräs på taket har fått alternativ i form av en ny generations stugor med modern arkitektur och panoramafönster. I Sverige fyller Naturvårdsverkets 32 naturum en liknande funktion.

Är liknande initiativ möjliga för våra vandringsleder?

Kanske kan ett första steg vara att arbeta med installationer i form av landskapskonst. Denna typ av konstverk behöver inte kosta stora summor, men kan ändå engagera och locka nya målgrupper.

Man kan tänka sig konst som är temporär och därmed varken stör känslig natur eller behöver krångliga tillstånd. Ett exempel är de landskapsinstallationer Kaminsky Arkitektur gjort tillsammans med arkitekten och konstnären Maria Poll.

I Trondheimsfjorden gjordes exempelvis en temporär installation som belyste såväl stigande havsnivåer som naturens skönhet och rönte internationell uppmärksamhet. Pilane på Tjörn eller Kivik Art Center på Österlen är exempel på mer permanenta och storskaliga skulpturparker, med nackdelen att de inkräktar mer på naturen och behöver inträdesavgifter för att kunna finansieras.

Förhoppningsvis kan dessa exempel inspirera och visa vägen för hur framtidens svenska vandringsleder kan utformas. Hur natur, arkitektur och landskonst kan samverka för att höja helhetsintrycket av vandringen och locka nya målgrupper att röra sig i naturen.

Joakim Kaminsky, arkitekt

Läs fler debattartiklar:

Så kan du göra mer för biologisk mångfald
Vi behövs mer än någonsin
”Skriv in naturens rättigheter i regeringsformen”