Möt Mats Rosengren – lieman på heltid

Varför lieslåtter?

− Jag har varit botanikintresserad sedan jag var barn, men mycket väcktes på en kulturlandskapsresa med Fältbiologerna 1989. Vi såg att ängarna inte finns där av sig själva och att kunskapen om ängsskötsel höll på att dö ut. Det blir bara grönt, blommorna försvinner! Jag lärde mig att slå men det var först på en liefestival i Danmark 2008 som jag fick en väldig aha-insikt.

Vad var det för aha-insikt?

− På liefestivalen fick jag lära mig att arbeta mer avslappnat.  Mer teknik, mindre kraft! Med en skarp lie och bra teknik blir slåttern som en slags meditativ dans. Och jag fick testa knackeliar, som används i större delen av Europa. I Sverige tog sliplien över på 1700-talet, men i dag är det få som kan slipa dom.

Är det fler än du som har blivit frälsta?

− Det är en jäkla boom. Sommaren blev fulltecknad redan i oktober, november, och då håller jag kurser i princip hela sommaren. I början mest för naturskyddsföreningar men nu är det många fler, som bostadsbolag och kyrkogårdsförvaltningar. Lien är ibland överlägsen när det gäller skötsel av grönytor. Man behöver inte alltid ha någon som kör runt på en brummande gräsklippare.

Tips till den som vill börja slå med lie?

− Lär dig hur du ska skärpa den, det är inte kul att slå med en slö lie. Nya liar som säljs i Sverige i dag är ofta gjorda av mjukt stål och ska inte slipas på en slipsten, som man gör med gamla svenska liar. De ska i stället knackas då och då med en hammare mot ett städ för att kallhärdas och bli skarpa. Inget huggande!