Giftfri och hållbar altan

Populär fritidssyssla som kräver rätt virke. Foto: Getty

Giftfri och hållbar altan

Det byggs altaner som aldrig förr, men att bygga dem både giftfritt och hållbart kräver lite eftertanke.

De senaste tre åren har jag gått in i mitt hem på en trappa av hopspikade lastpallar. Nu har det börjat växa vedsvampar på träet och det känns som läge för något mer stabilt. Vi har skjutit på projektet eftersom det känns komplicerat ur miljösynpunkt att välja virke. Just utomhusbyggen som en altan eller en trappa måste tåla mycket fukt och svampangrepp, eftersom bräderna ska ligga platt och nära marken. 

Standardvalet när jag frågar på en bygghandel är tryckimpregnerat virke, behandlat med ämnen som står emot röta. För drygt tio år sedan var det vanligt att impregneringen innehöll arsenik och krom, men det är numera förbjudet. I dag används framför allt olika kopparföreningar och svampdödande medel. Så, hur farligt är det?

− Koppar är giftigt, det är ju därför det används i virke, för att stoppa svamp och mikroorganismer, säger Maria Linderoth på Kemikalieinspektionen. 

För vattenlevande organismer är koppar mycket giftigt, det vill säga det ger effekter redan i små doser. Bland annat kan det ställa till problem i fiskars gälar. Men hur farligt det är att använda kopparbehandlat virke är inte lätt att svara på. Alla impregneringsmedel som används i Sverige måste godkännas av Kemikalieinspektionen och de ska inte innebära några hälsorisker för den som använder exempelvis en altan i tryckimpregnerat virke, enligt Maria Linderoth. 

Faktum är i alla fall att allt tryckimpregnerat trä ska lämnas på miljöstation som miljöfarligt avfall när det är färdiganvänt. 

Vilka alternativ återstår då för den som vill försöka leva så giftfritt som möjligt?

Beijer rekommenderar bland annat svensk kärnfuru, det vill säga kärnan av tallved med täta årsringar. Här ringer en varningsklocka, täta årsringar brukar betyda att träden har vuxit långsamt, som i en gammelskog?

− Kärnfuru kommer från övergrov tall, alltså tallar som är äldre än standardvirket. Det kan man värdera på olika sätt, säger Peter Sjöström som är virkesexpert på Beijer.

Malin Sahlin, skogsexpert på Naturskyddsföreningen, tycker att varningsklockan är befogad.

− Det går inte att säga att all kärnfuru kommer från skyddsvärd gammelskog, men risken finns eftersom dagens produktionsskogar mest består av träd som växer snabbt och inte hinner bilda särskilt mycket kärnvirke.

Hon lägger till att skogsbruket behöver öka variationen i sina brukningsmetoder för att få fram rejält byggmaterial. 

− Det är bara att fråga vilken byggnadsvårdare som helst − det är jättesvårt att få tag på senvuxet virke, och ofta hamna

Ett annat giftfritt alternativ är sibirisk lärk, men där tillkommer transporten och en avvägning kring om man kan lita på hållbarheten i ryskt skogsbruk. 

Det är inte lätt att väga samman alla olika aspekter av en planka, men svenskt och giftfritt virke kan man få från företaget Organowood, som impregnerar träet med kisel istället för koppar. En annan variant är värmebehandlat trä, som är upphettat till drygt 200 grader. Det ändrar träets kemiska struktur så att det blir bättre på att stå emot rötangrepp. En svensk tillverkare är Heatwood, som har både gran- och tallvirke märkt med Svanen. 

Ytterligare 67 olika sorters virke för utomhusbruk har fått svanenmärkningen, vilket innebär bland annat att inga biocider eller tungmetaller får användas, och att virket kommer från skogsbruk som är certifierat enligt FSC eller PEFC. Flera av de Svanenmärkta plankorna är betydligt dyrare än alternativen, vissa har transporterats långt och kan vara lite svåra att få tag i, men några av dem finns faktiskt nära mig till rimliga priser. Trappbygget börjar kännas lite mindre oöverstigligt, nu vet jag i alla fall vad jag ska fråga efter.

Artikeln publicerades i