Banbrytande verkstäder fixar cyklar och samvaro

Köken är idag spridda över hela landet och är volontärsdrivna i föreningsregi, ofta i samarbete med studieförbund och kommuner. Otto Kronlund Rimfors är initiativtagare till Bagarmossens cykelkök i Stockholm med uppemot 400 medlemmar.

– Cykelkök borde vara som bibliotek och finnas i varje centrum och varje ort.

Cykelkök kommer från Bike Kitchen och har sina rötter i USA, och är lika ordvitsigt på svenska. Här l-a-g-a-s cyklar, och fikas, gemenskap är en del. Idén har fått fäste i Sverige på senare år, det första köket öppnade i Malmö 2011.

Otto Kronlund Rimfors drog, vid hemkomsten efter några år utomlands, i gång en lokal verksamhet tillsammans med andra eldsjälar.

– Jag längtade efter att vara en del i ett cykelkök när jag kom hem från ett par år utomlands. Eftersom det saknades i mitt närområde ville jag gärna ha ett sådant här.

Via det kommunala bostadsbolaget fick man hyra ett garage, som rustades upp.

– Vi började med ett begränsat antal verktyg och fick ganska snabbt ihop donerade cyklar från bostadsrättsföreningar och privatpersoner. Så byggde vi upp ett reservdelslager.

– Det behöver inte kosta så mycket att starta ett cykelkök, och man kan snabbt få ihop pengar genom att sälja donerade, uppfixade cyklar.

Medlemsavgiften i Bagarmossen är 100 kronor per år (då ingår en cykel) och står tillsammans med donationer för nästan hela omsättningen på 70 000 kronor. Låg avgift gör medlemskapet attraktivt, inte minst för studenter.

Många kommer regelbundet tillbaka för att laga punktering, spänna kedjan eller justera växlarna. Flera nyanlända har också upptäckt cykelköket.

– Det är otroligt att se hur en del av dem åker kommunalt till oss, renoverar en medlemscykel, och hojar hemåt, eventuellt med cykeln på tåget om man kommer långväga, säger Otto Kronlund Rimfors, som gärna delar med sig till andra hur man startar ett lokalt cykelkök.

LÄS MER: Eldsjälen som inspirerar till en mer hållbar livsstil genom sitt cykelföretag.