Vinnare av Tidskriftspriset 2022 – ÅRETS TIDSKRIFT FACKPRESS
Vinnare av Publishingpriset 2022 – Medlemstidning – Individ

Annons

Sveriges gröna myt

Med sina internationellt uppmärksammade och prisade foton av svenska kalhyggen sätter fotografen Marcus Westberg fokus på det svenska skogsbruket. Bakom den officiella bilden av ett hållbart skogsbruk döljer sig en mörk verklighet.

I Sverige avverkas nästan en procent av all skogsmark varje år. Det är en större andel av skogen än i Brasilien.

Trots ihärdiga påståenden från politiker och skogsindustrins representanter om det svenska skogsbrukets hållbarhet är verkligheten betydligt mörkare. Kalhyggesbrukets framfart sedan mitten av 1900-talet har inneburit att en majoritet av de svenska skogarna är mindre än 100 år gamla, trots att både tall och gran kan leva i över 500 år.

Alltmer forskning visar att kalhuggning är lika katastrofalt för klimatet som för den biologiska mångfalden. På många platser i Sverige består landskapet i dag av ett lapptäcke av hyggen, ungskog och plantager.

Med undantag för områden med högt skydd försvinner landets produktiva skogar i rasande takt. De riktiga gammelskogarna är snart ett minne blott.

/ Marcus Westberg

Timmerstockar flyttas runt i en virkesterminal utanför Sundsvall. Bilden finns med i en ny bok om människans intrång i naturen, ”The Evidence Project”, där foton av några av världens bästa fotografer ska mana till handling för klimatet.
En vanlig syn på kalhyggen är ensamma träd som lämnats kvar av “naturhänsyn”, vilket kan handla om till exempel artskydd.
Lennart är tysk. Tillsammans med sin flickvän har han köpt en gård i Jämtland, men tvingas se på när skogsägaren som sålt marken till dem kalhugger skogen bakom huset. Det var för det svenska skogslandskapet de köpte huset, nu är allt kalt.
En numera alltför vanlig syn i Sverige: kalhyggen tätt intill sjöar och vattendrag.
Det svenska storskogsbruket vilar sällan: redan före klockan 6 på morgonen, mitt i vintern, är maskinerna igång utanför Lennarts gård i Jämtland.
Utan skyddet från resten av skogen blåser vinden snart ned de få träd som lämnats kvar av miljöhänsyn.
Utanför Muonio sameby i Pajala kommun har Sveaskog röjt naturskog där bland annat renar betar. Avverkningarna har orsakat protester bland samebyarna. Här är ett 50 hektar stort kalhygge.
Det nya svenska skogslandskapet består numer av lapptäcken av hyggen, plantager och ungskogar, medan gammel- och naturskogarna blir allt färre.
Snön får intrånget i naturen att bli extra tydligt.
Det är många som får det oväntat kalt runt knuten. Vilken art vill söka skydd här?

”Inte svårt att hitta kalhyggen”

Pandemin tvingade hem naturfotografen Marcus Westberg från sina många utlandsjobb. I två år dokumenterade han istället det svenska skogsbrukets förödelse.

Marcus Westbergs foton om vad han kallar det brutala svenska skogsbruket har publicerats i internationella medier och belönats med priser. Nästa år medverkar han i boken The Evidence Project med några av världens bästa naturfotografer.

Han tog sina första steg som professionell fotograf i nationalparken Masai Mara, i Kenya, 2011, där han också jobbade med sin avhandling om naturvård. Kombinationen forskning och fotografering har visat sig fungera väl. Med utlandet i fokus har han levt med idén om att den svenska skogen varit välmående. Ute i fält fick han därför en chock.

– När jag insåg att i stort sett ingen yrkesfotograf gett sig ut för att på allvar dokumentera kalhyggesbruket bestämde jag mig för att göra det. Att hitta kalhyggen är ju dessvärre inte så svårt.

/ Erik Halkjaer

Utrustning: Kalhyggen har fotograferats mycket med drönare, DJI Mavic i olika varianter, för att förmedla vidden av förödelsen. I övrigt Sony A1-kameror med allt från vidvinkelobjektiv, för markskador, till objektiv på 100-400 mm, för hyggen på kullar och berg på avstånd.

Läs mer:

Vart femte kalhygge var gammal skog
Tillsammans visar vi upp det bästa av naturen Följ oss på Instagram