Annons

Korallrevens sista chans

I den globala uppvärmningens spår tar extra varma havsströmmar död på Indiska oceanens koraller. I den maldiviska övärlden planteras nya för att få fart på återväxten.

Önationen Maldiverna består av 1 200 öar. En av dem heter Muravandhoo och saknar lokalbefolkning. Här finns ett enda hotell som framför allt lockar sina gäster med en undervattensvärld full av liv.

Men de senaste åren har de färgsprakande korallreven bleknat. De varma vattenströmmar som kallas El Niño och som svepte genom övärlden 2016 tog död på 80 procent av koralldjuren.

Extra varma havsströmmar kommer regelbundet vart tredje till femte år, men de senaste decennierna har vattnet varit varmare än tidigare. År 2016 uppmättes vattentemperaturer på 32 grader.

– Jag gråter inombords varje gång jag ser de blekta korallreven. Jag vet ju hur de såg ut före El Niño. Även anemonen vitnade, och i den tycker ju clownfisken, som Nemo, om att gömma sig, säger marinbiologen Shameen Ali.

Han ser ett klart samband mellan El Niño och den globala uppvärmningen.

Indiska oceanens önationer är beroende av såväl fisk som turistinkomster. Marinbiologerna i Indiska oceanens övärld jobbar därför med att plantera nya koraller för att få undervattensvärlden att återhämta sig.

Sköldpaddor påverkas direkt av korallernas hälsa. Karettsköldpaddan söker efter svampar och ryggradslösa djur som bor i revens skrevor. Födan kan fortfarande finnas bland döda koraller men med tiden förvandlar erosionen korallerna till sand och sköldpaddorna måste söka sig någon annanstans.
När korallerna dör bildas kalkstrukturer av skelettet. Mellan 2009 och 2018 dog 14 procent av världens koraller på grund av höjda vattentemperaturer och dynamitfiske. Vid 1,5 graders uppvärmning dör 70–90 procent av korallreven enligt FN:s klimatpanel IPCC.
Marinbiologen Shameen Ali är övertygad: ökade koldioxidutsläpp bidrar till koralldöden. Maldivernas regering säger att man kommande år prioriterar utbildning i ekologi, förbättrad avfallshantering, striktare regler för bevarande av marina ekosystem och utfasning av fossilt bränsle.
Marinbiologen Shameen Ali med en bit frisk korall som blir till en stickling på tillväxtodlingen.
Friska korallsticklingar fästs med buntband på galler nära stranden för att växa till sig. När de är redo planteras de ut på djupare vatten igen.
Koraller är nässeldjur som kan vara antingen solitära eller kolonibildande polyper. De livnär sig på antingen små fiskar och plankton eller lever i symbios med alger. Koraller kan bara leva inom ett snävt temperaturintervall. När temperaturen höjs försvinner algerna. Korallerna förlorar då sin näringstillförsel, bleks och svälter ihjäl.
Fiskar som den vitbröstade kirurgfisken är mindre känsliga för höjd vattentemperatur. De kan ju till skillnad från koralldjuren dyka ner till svalare vatten.

Foto som språk

Pernilla Sjöholm. Foto: Privat.

Fotografen och journalisten Pernilla Sjöholm fastnade tidigt för skogens mossgröna toner, bergens olika ljussättningar och havets kreativa rörelsemönster. I fotograferandet hittade hon ett språk åt sina upplevelser.

Hon började som assistent hos en mat- och reklamfotograf och ägnade kvällar och helger åt Studiefrämjandets natur- och resefotokurser. Snart var hon själv kursledare.

– Jag trodde aldrig att jag skulle föreläsa men att lära ut om ett kärt ämne och inspirera andra till samma insikt visade sig ge så mycket tillbaka att det med åren blivit ett självklart inslag i mitt företagande.

Hon är sedan 2004 även verksam som journalist, bland annat för tidningen Vagabond. Mötet med de svarta noshörningarna och deras beskyddare i Kenya och stigningen mot Afrikas tak i Tanzania är minnen hon håller särskilt nära hjärtat.

På Maldiverna fick hon arbeta även under ytan med nya utmaningar i svävande partiklar, nyfikna medpassagerare och arbetskläder som fenor och snorkel.

– Jag har alltid känt en dragning till havet, snorklat och dykt mycket, men att avbilda det från den här vinkeln är nytt för mig.

Utrustning: Canon EOS 5D Mark II med de fasta objektiven 50 mm f/1,2L USM och 85 mm f/1,2L USM. Bilderna under ytan är tagna med en GoPro Hero9 Black.

Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på X