Annons

Vilka bönor väljer du?

GRÖN GUIDE – BOSTAD * Kaffe är ett av våra stora vardagsnöjen, men vår njutning sätter stora avtryck i andra länder. Ett sätt att kraftigt minska den negativa påverkan är att helt enkelt välja ekologiskt kaffe.

Skribent Redaktörer: Carl-Axel Fall, Ylva Johnson Och Anders Friström

VI ÄR ETT AV världens mest kaffepimplande folk och dricker cirka 1 000 koppar per person och år. För att vi ska få vår dagliga fikapaus krävs det dock stora resurser. Kaffeodlingen för vår konsumtion omfattar hela 100 000 hektar, vilket är mer än fyra gånger större areal än vår svenska potatisodling. Det krävs också cirka 200 000 människor som arbetar med att odla vårt kaffe och det är betydligt fler än vad som arbetar inom hela vårt svenska jordbruk och vår livsmedelsindustri. Förutom att kaffet tar stora resurser i anspråk i form av land och arbetskraft, kräver det ofta stora mängder vatten och bränsle. 

VÅRT KAFFE PÅVERKAR LIVET för djur, natur och ­människor i länder som Brasilien, Vietnam och Colombia – de tre största länderna som vi köper vårt kaffe ifrån. Ofta har odlingarna också en stor negativ påverkan på miljön, framför allt om de bedrivs i stora monokulturer. Där används ofta stora mängder konstgödsel som kan orsaka växtnäringsläckage och bland annat förorena dricksvatten. Användningen av kemiska bekämpningsmedel är också stor, bland annat används i flera länder kemikalier som är helt förbjudna inom EU därför att de anses för farliga. Kemikalierna är inte bara ett hot mot djur- och växtliv, utan även mot kaffe­odlarnas hälsa. Att arbeta i en kaffeodling är inte bara hälsofarligt, det är för det mesta dåligt betalt för ett hårt arbete. 

Allt detta gäller för en vara som går på nöjeskontot och inte mättar några magar. I hela världen odlas kaffe på 10 miljoner hektar, vilket motsvarar mer än en sjättedel av den totala spannmålsodlingen inom EU.

Det går dock att väldigt enkelt att göra skillnad, nämligen genom att välja ekologiskt kaffe. Då väljer du ett kaffe som har odlats utan vare sig kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel, två saker som spelar stor roll när det gäller den biologiska mångfalden och odlarnas arbetsmiljö. 

Dessutom behöver ditt val inte kosta särskilt mycket alls. Det är ofta en större prisskillnad mellan olika kaffemärken än mellan ekologiskt och icke-ekologiskt kaffe. Enligt en del konsumentundersökningar är ekologiskt kaffe i snitt cirka fem kronor dyrare, vilket innebär en årlig kostnad för genomsnittsfikaren på 40 kronor, eller 10 öre per dag. Och för de två tioöringarna slipper du dessutom få i dig en rad kemikalier som ingen vet hur de påverkar din kropp. Studier från exempelvis Lunds universitet har nämligen visat att kaffedrickande kvinnor har dessa kemikalier i blodet. Tio öre kan alltså vara ett lågt pris för att slippa den bismaken.

I dag är bara sju procent av allt kaffe som vi köper i våra butiker ekologiskt. Det finns många och tunga skäl att höja den siffran snabbt. 

Ann-Helen Meyer von Bremen

 

Miljöhjälp på skärmen

GRÖN GUIDE – BOSTAD * Behöver du nya köksskåp men vill inte tömma plånboken? Har du rensat vinden och funnit bra grejor som du själv inte behöver, men kanske någon annan skulle ha glädje av? 

Vardagen ställer dig inför många små problem och möjligheter. Glöm inte de möjligheter som numera ges på nätet. Det finns flera sajter för hantering av gamla prylar, till exempel sajten rensavinden.se. Andra sajter för bortskänkes är bjussa.se, fattiglappen.com, ilovegratis.se, gratis­huset.se och freecyclegbg.se. 

På Facebook finns många grupper med samma syfte. Då denna marknad är främst lokal är ett bra tips att du går in på facebook och söker på bytes, bortskänkes. Du hamnar då på lokala plattformar.

Facebookgruppen Miljövänligare vardagsliv har ett bredare innehåll. Där kan du själv ta upp dina frågor och få smarta svar på dem. Medlemmarna i gruppen kan tipsa vidare om användbara hemsidor och bloggar.

På nätet finns i dag en uppsjö av andra miljösajter. Trovärdigheten kan variera, ett kvalitetstecken är att det tydligt framgår vem som står bakom sajten.  

Carl-Axel Fall

 

Miljövänligare trädäck

19 av 20 nya trädäck byggs i tryckimpregnerat virke. De kemikalier som läcker ur virket är inte bra för naturen.

TRYCKIMPREGNERAT VIRKE HAR BLIVIT MINDRE GIFTIGT, men är fortfarande inte bra. Sedan 2002 impregneras virket enligt regler från NTR, Nordiska träskyddsrådet, och hälsoriskerna är små. Men impregneringen som oftast görs med kopparsalter är inte bra för miljön. Impregneringen urlakas sakta ur träet och kopparn är starkt giftig för vattenlevande organismer. Avfall av tryckimpregnerat virke som eldas hemma på tomten eller i en eldstad inne sprider giftet i miljön om förbränningen är ofullständig.

Kemikalieinspektionens hälsoriskbedömare Henrik Appelgren säger så här om det tryckimpregnerade virket.

– Du kan känna dig trygg med dagens produkter, de har genomgått en rejäl riskbedömningsprocess, men det finns ändå miljövänligare alternativ, välj i första hand dem.

Det har kommit fram nya typer av behandlat virke som utlovar god beständighet. Svanen märker sex varumärken, Bra Miljöval ett. Vanligast är värmebehandling. Varumärken som Royal Termo Træ, Lunawood och Thermowood är alla exempel på värmebehandlat trä. Det finns också nya former av biologisk impregnering. Nederländska Accoya pine ger god beständighet med en skonsam biologisk impregnering. Det norska Keybony som används i prestigearkitektur har också en miljövänlig impregnering. Keybony är dock 8–10 gånger så dyrt som tryckimpregnerat virke.

Organowood är behandlat med kisel, skyddet är märkt med Bra Miljöval. Det är det billigaste alternativt, priset är ungefär det dubbla jämfört med tryckimpregnerat virke.  

Utvecklingen på detta område har god fart och framtidens trädäck kan sannolikt bli skonsammare mot miljön. En liten hake är förstås att åldersbeständigheten i de nya träprodukterna ännu inte testats fullt ut. De har inte funnits länge nog. 

Carl-Axel Fall

 

Lagra solel till kvällen

GRÖN GUIDE - TEKNIK * El som produceras av solceller på hustaket behöver du hädanefter inte förbruka på en gång. Nu kan du lagra elektriciteten under lång tid.

SOLCELLER ALSTRAR ju energi under dygnets ljusa timmar, medan vi gör av med mest el när vi kommit hem från jobbet och det har hunnit bli mörkt. 

Batteriet hjälper till att jämna ut ojämnheter i elproduktion och elförbrukning, så att ett hushåll med egna solceller klarar av förbrukningstopparna utan att behöva köpa el från det allmänna nätet.

Powerwall, som batteriet heter, tillverkas av amerikanska elbilsföretaget Tesla, som hoppas att det ska revolutionera elmarknaden. 

I USA drömmer många om att leva ”off grid”, det vill säga att producera all sin el själv. Därför fick nyheten om det nya batteriet stor uppmärksamhet där. Tekniken är knappast ny, men många jämför Teslas framgångar med Apples som vet hur man paketerar sina produkter. Batteriet är nämligen designat med smäckra former och kan hängas synligt på en vägg, inte minst för att det därmed visas upp för husägarens grannar, vänner och släktingar.

Förhoppningarna är stora att batteriet ska sälja i utvecklingsländer där elnätet inte är utbyggt. Om batteriet blir populärt i Sverige beror på hur villkoren för elproduktion utvecklas. Batteriet kostar från 25 000 kronor plus frakt. 

 Ingemar Tigerberg

 

Pimpa din cykel

GRÖN GUIDE * FRITID Med allt bättre cykelvägar i städerna blir det lättare att ställa bilen och i stället ta sig fram på cykel. Kanske kan det vara dags att utöka cyklandet genom att lägga till en lastfunktion?

CYKELLIVSFÖRLÄNGNING: Förläng din cykels livslängd genom att ge den lite omsorg. Framförallt nav och drev är viktiga att hålla rena då de fungerar sämre och slits snabbare annars. Tvätta först med ljummet vatten, såpa eller diskmedel, en svamp, en diskborste eller en tandborste för mindre delar. Det finns också skonsamma avfettningsmedel som Green Oil. Green Oil– Clean Chain avfettningsmedel. Cirka 45 kronor.

PETROLIUMFRI SMÖRJA: Kedjan bör smörjas minst en gång i månaden under sommaren och dubbelt så ofta om du använder cykeln under vintern. Torka bort överskottet så att onödig smuts inte fastnar på kedjan. Smörj också växlar och vajrar vid behov. Weldtite Pure Eco Range har en serie produkter för cyklar. Dess cykelolja är helt fri från petroliumbaserade lösningsmedel och tillverkad av ”naturliga” råvaror. Cirka 79 kronor.

RÄDDA RUMPAN: Cyklar du i ur och skur är det risk att du blir blöt lite överallt. Produkten Ass-savers är framtagen av ett gäng cyklingentusiaster från regnmeckat Göteborg och är en liten plastprodukt som skyddar rumpan från att bli blöt av regnstänk från bakhjulet. Den är gjord av polypropylen, en helt återvinningsbar plast, som går att lämna i vanlig plaståtervinning när den förbrukats.  Cirka 80 kronor, Ass-savers.com

SMART FÖR SKALLEN: Nya rön från Trafikverket säger att barn upp till sju år bör ha en hjälm med ett spänne som löser ut om barnet fastnar med hjälmen. Men även vuxna behöver se över om deras hjälm ger det skydd som behövs. För den medvetne finns det nu också en hjälm där frigoliten är utbytt mot veckad återvunnen kartong, vilket dessutom ger den bättre stötdämpning. Abus Cranium Ecolution. Pris: ca 700 kr

MED PLATS FÖR VARDAGEN: Att kunna använda sin cykel till att åka och handla eller hämta barn från förskolan är ett sätt att lösa vardagspusslandet på ett miljöbra sätt. Många olika varianter finns. En populär lastcykel är Nihola som finns med diverse olika tillbehör, såsom eldrift, regnskydd, barnbänk och babyinsats. I Danmark rullar 10 000 Niholacyklar, och det ökar ständigt även i Sverige. Nihola Från 23 000 kronor.

Fler tips på miljövänliga produkter? I Bra Mijövals databas på nätet kan du söka efter behov.

Johanna Stål

 

Schyssta kläder?

GRÖN GUIDE - KLÄDER * Det är svårt att hitta rätt i ekodjungeln, inte minst vad gäller kläder och textilier. Ett tips är att titta på märkningen och läsa på om butikskedjornas gröna ansvar. Ekologisk bomull garanterar enbart att bomullen i kläderna är ekologisk. Den säger inget om tllverkning, färgning och arbetsförhållanden.

PLAGG GJORDA i ekologisk bomull blir en allt vanligare syn i svenska klädbutiker, inte minst på barnavdelningarna. Men bara för att textilfibrerna är ekologiska betyder inte det att plagget i sig är det. Till skillnad från mat som måste uppfylla en rad krav från jord till bord för att få kallas ekologisk finns det nämligen inga generella krav på vad som ger ett plagg grönt ljus. Det lilla trycket på tröjan till exempel, kan således få vara hur oekologiskt som helst medan tröjan ändå får kallas eko.

För den som vill vara säker på att plagget man köper inte innehåller ämnen som är skadliga för vare sig miljö eller människa finns dock ett antal tips och tricks att ta till.

HITTA RÄTT MÄRKNING. I dagsläget finns inte många oberoende märkningar som tittar på hela textilkedjan, men det finns några, till exempel Bra Miljöval, Gots, EU Ecolabel och Svanen. Här ställer man krav på fiberinnehållet och att inga farliga färger och kemikalier används. Dessutom ska avloppsvattnet renas och arbetsvillkoren ska vara schyssta. För att textilierna ska hålla länge så finns också krav på funktion och kvalitet.

Några klädmärken som förärats med en märkning är Nudies och Boomerangs begagnade och omgjorda jeans samt t-shirts från Nudie, Sture & Lisa, Kläppis, Gudrun Sjödén, Mini Rodini och Tshirt Store.

STÄLL KRAV. Då produktionen i de flesta fall ligger långt bort krävs kompetens för att ställa frågor och krav på textilier som inte är farliga för hälsa och miljö. Fråga efter miljömärkt och att det inte finns några farliga ämnen i produkten. Som konsument har du rätt att få svar inom 45 dagar om produkten innehåller ämnen som finns upptagna på Reachs (EU:s kemikalielagstiftning) lista över farliga ämnen.

BETALA MER – eller mindre. Att försäkra ett miljöarbete som gäller hela ledet kostar pengar. För att en fabrik ska kunna konkurrera med en annan som till exempel släpper ut sitt vatten orenat och således skippar den kostnaden måste vi betala mer för både rening av avloppsvatten och bättre kemikalier. Kvalitet kostar och i gengäld får du ett plagg som varar längre. Allra mest för pengarna får du dock när du köper second hand eftersom du inte är med och bidrar till ytterligare konsumtion.

SURFA PÅ NÄTET. Om du handlar i en av de större butikskedjorna där det kanske inte finns helekologiska plagg kan du kolla upp respektive butiks miljö- och ansvarsprofil på nätet. Men se upp för greenwashing, det vill säga en falsk miljöprofil, och tänk på att undersöka märkets öppenhet – går det till exempel att verifiera leverantörer och ställer företaget kemikaliekrav?

LÄMNA TILLBAKA. Släng inte kläderna när du tröttnat på dem eller när de har gått sönder. I dag har flera butikskedjor, till exempel H&M och KappAhl, startat klädinsamlingar där du kan lämna all form av textil som de sedan skickar vidare till second hand eller återvinning. Hela och rena kläder tar gärna ideella organisationer emot. 

Allt fler klär sig med eko

Från 2009 har svenskarnas klädkonsumtion ökat med 40 procent. En i längden ohållbar ökning från klimatsynpunkt. Men från att  praktiskt taget ha struntat i miljön och mänskliga rättigheter har klädföretagen börjat dra sitt strå till stacken. De senaste åren har det märkts av en svagt positiv trend vad gäller oberoende miljömärkningar av textilier.

– Vi ser att det har blivit en ändring, dock går det väldigt långsamt, säger Weronika Rehnby, fram tills nyligen produktansvarig för Naturskyddsföreningens märkning Bra Miljöval Textil.

Enligt henne hade företagen kunnat göra mycket mer.

– Det verkar som om många företag räknar med att deras varumärke är så starkt gentemot kunden, så att ingen oberoende miljömärkning behövs.

Av den anledningen är det extra viktigt att vi som konsumenter frågar efter miljömärkt i butiken.

– Då ser företagen att deras kunder vill ha möjlighet att kunna välja kläder som varken är skadliga för hälsan eller miljön. Vi har börjat få frågor om textilier från H&M, Ikea, Lindex med flera, vars kunder ställt frågan om deras plagg eller textilier är okej att köpa med tanke på miljö och hälsa.

Izabella Rosengren


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Redaktörer: Carl-Axel Fall, Ylva Johnson Och Anders Friström
Artikeln publicerades i