Våra varors kemiska baksida

Våra varors kemiska baksida

VINKLAT * I Sverige är vi vana vid att konsumera. Så även jag, även om jag numer är bättre på att tänka till innan jag handlar. Konsumtionen har nämligen en dold kostnad för människa och miljö som inte syns på prislappen.

Mitt arbete på Naturskyddsföreningen handlar bland annat om att försöka förbättra kemikaliehanteringen

i fattiga länder, där många av våra varor produceras. Under en arbetsresa nyligen till Afrika fick jag i Tanzania tillstånd att besöka en textilfabrik. Det krävs en imponerande process att tillverka en liten bit tyg. Men arbetsvillkoren för dem som jobbade där var inte lika imponerande. För två dollar per dag arbetade man i tolvtimmarspass, dag som natt. Ingen skyddsutrustning fanns att se vid de öronbedövande maskinerna eller de starka kemikaliebaden. De kemikalier som användes flödade orenade ut i ett närliggande vattendrag.

I Uganda fick jag även komma in i ett garveri, där läder tillverkades till våra skor, jackor och skinnsoffor. Jag blev guidad genom kladdiga högar av färska men stinkande hudar, som arbetarna snabbt försökte dränka in i kemikalier för att förhindra förmultningsprocessen. Ur stora snurrande tunnor som användes för att behandla skinnen läckte det krom, vilket i turkosa ränn­ilar slingrade sig mot öppna golvbrunnar, bort till en påkostad återvinningsanläggning. Utanför fann jag dock en grupp pojkar som satt i skuggan och baddade jod på öppna sår. Vid min fråga om vad som hänt förklarade de att kemikalier frätt hål på huden eftersom de inte hade skyddsutrustning mot detta.

På vägen hem till Sverige tänkte jag på hur de kemikalieutsläpp som sker i länder långt bort sprids i miljön, vandrar med hjälp av vindar och havsströmmar mot klotets poler och där samlas i och skadar till exempel isbjörnar. Jag tänkte på våra barn, som också lagrar miljö­gifter från när och fjärran i sina kroppar. Även vi i Sverige betalar kanske ett osynligt pris för vår konsumtion. Det finns forskare som anser att kemikaliehotet globalt är i storlek med klimathotet, det har bara svårare att få uppmärksamhet. Om vi fortsätter att bli utsatta för giftiga kemikalier, år efter år, generation efter generation, finns det risk att svåra skador kan uppstå.

Vad blir prislappen på det?


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Ulrika Dahl, Handläggare, Internationella Kemikaliefrågor, Naturskyddsföreningen
Artikeln publicerades i