Våga välja vilt?

GRÖN GUIDE * Vi äter allt mer kött. Men uppfödning av djur belastar miljön på olika sätt, och djurvälfärden i produktionen är inte alltid etiskt för-svarbar. Är vilt ett alternativ?

Fem frågor om viltkött

1. Kan vi äta mer vilt – räcker resursen?

I Sverige äter vi cirka 2 kg benfritt viltkött per person och år. Det är försvinnande lite, cirka 4 procent, om man ser på vårt totala köttintag som i dag ligger nära 50 kg per person och år. Men med dagens viltstammar finns inte så mycket utrymme för att öka tillgången på viltkött, undantaget vildsvin, och en del gäss och andra fåglar. Det finns forskare som förespråkar att stammarna med älg, hjort och rådjur ska få växa; det skulle visserligen öka viltska-dorna hos landets skogs- och jordbrukare men skapa ett mer variationsrikt landskap med bättre förutsättningar för biologisk mångfald. Större viltstammar skulle även kunna öppna för ökad upplevelseturism som älgsafaris, mat- och jaktturism. 

2. Finns det några hälsorisker?

Viltkött framhålls gärna som ett nyttigare alternativ till “tamkött”. Det är magert och innehåller mer av viktiga mineraler som järn och zink. Fettet har dessutom höga halter av omega-3. Vilda djur behandlas inte med antibiotika. Viltkött som säljs i handeln eller serveras på restauranger har i de flesta fall passerat en av Livsmedelsverket godkänd vilthanteringsanläggning. Där finns veterinär och annan kunnig personal som ser till att bara säkert kött kommer ut på marknaden. När det gäller vildsvin är det ett lagkrav att köttet ska trikintestas och inspekteras på en vilthanteringsanläggning. Hos djur som har skjutits med blyammunition kan rester av bly spridas i köttet, och studier har visat förhöjda blyhalter i blodet hos personer som äter viltkött ofta. Därför rekommenderar Livsmedelsverket att köttet närmast sårkanalen skärs bort. 

3. Hur miljövänligt är viltkött?

Eftersom vilda djur normalt inte matas finns ingen miljöpåverkan från deras foderproduktion. Om man betraktar älgar och andra idisslare i våra skogar som en del av ekosystemet räknas deras utsläpp av växthusgasen metan som naturliga. Hur mycket koldioxidutsläpp som själva jakten ger upphov till, exempelvis från transporter och uppvärmning av jaktstugor, det vet man inte. 

4. Sprider jakten mycket bly i naturen? 

Ammunition sprider bly i naturen. År 2002 beslutade regeringen att blyet skulle bort från både hagel och kulor senast år 2008, men så blev det inte; året innan förbudet skulle träda i kraft revs det upp. Men det är inte tillåtet att använda blyhagel när man jagar vid våtmarker, och inte heller på skyttebanor. Trots detta dör fortfarande fåglar, framför allt änder och örnar, av blyförgiftning. Änderna förgiftas när de pickar i sig hagel i stället för stenar och rovfåglar som äter de förgiftade fåglarna drabbas själva av blyförgiftning. I våra grannländer Danmark och Norge råder totalförbud mot blyhagel.

5. Hur får man tag på viltköttet?

Man behöver inte känna en jägare för att köpa viltkött. Många matbutiker säljer, även om de sällan flaggar för det i marknadsföring och tillbud. Ett annat sätt är att handla i gårdsbutiker och på de vilthanteringsanläggningar som finns runt om i landet. Information om försäljningsställen hittar man till exempel på Viltmat.nu och Svenskt Viltkött. Det mesta som säljs är jagat i Sverige, men se upp med hjortkött som kan vara hägnuppfött från Nya Zeeland.

Susanne Liljenström 

GRÖN GUIDE

Bantningspiller 

Lingonet är ett vackert rött och tåligt bär. Nyligen hävdade forskare att det också kan motverka fetma. Försök med möss hade visat denna effekt och forskarna menar att det antagligen gäller också för människor. Ta hand om naturens bantningspiller i höst!

Miljömärkt grillkol på väg

Naturskyddsföreningen har lanserat Bra Miljöval-märkning av biobränslen. Snart kommer du att kunna köpa miljömärkt grillkol, pellets och biogas.  Som konsument kan du bidra till märkningen genom att fråga efter den.  Att ersätta fossila bränslen med biobränslen gör stor miljöskillnad.

Reko räkor 

För en tid sedan rödmarkerade Världsnaturfonden, WWF, nordhavsräkan. Med det sa man att vår vanliga räka är så illa ute att vi inte lägre bör köpa den. Larmet blev kritiserat av Havs- och vattenmyndigheten och jordbruksminister Eskil Erlandsson stod snart i teve och sa att han skulle fortsätta att äta räkan.

Naturskyddsföreningen stöder WWFs uppfattning att det finns stora problem i det svenska räkfisket, särskilt det faktum att yrkesfiskarna olagligen slänger stora mängder döda småräkor i havet. Havsmyndigheten borde ingripa, men gör det inte. 

 – Men nordhavsräkan i Katte­gatt är inte hotad och saknar inte heller förvaltning så 

Naturskyddsföreningen har valt att varken ge rött eller grönt ljus. Rådet till dig som vill konsumera med ansvar är att köpa räkor från Barents hav eller ännu hellre Kravmärkta räkor. Det borde också jordbruksministern ha sagt, säger Ellen Bruno, sakkunnig fiske på Natur­skyddsföreningen.

Bästa städtipset

Du klarar dig med miljömärkt såpa i städskrubben. Den duger till nästan allt. Luktar gott dessutom! Det tipset får du på Naturskyddsföreningens webb/Grön guide. Där får du också veta hur du med ett gott miljösamvete ska putsa fönster, tvätta kläder, tänka kring resor, med mera. www.naturskyddsforeningen.se 

”Norge har nästan 4 000 laddningsstationer för elbilar, Sverige har 200.”

Miljöaktuellt nr 2 2014 

 


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Carl-Axel Fall
Artikeln publicerades i