Annons
Träbygge svensk exportprodukt

Träbygge svensk exportprodukt

De här husen har dragit till sig många nyfikna. Byggfolk och arkitekter från hittills 34 länder har varit här. Bostadhusen i kvarteret Limnologen i Växjö är åtta våningar höga. Det är många hus, men inte många sådana är byggda i trä.

Skribent Carl-Axel Fall

En stor del av världens energi går åt till betongproduktion.  Att istället bygga i trä är ett elegant alternativ som framför allt ger klimatpoäng. Ett träbygge binder kolet för lång tid.

För femton år sedan skrevs byggnormen delvis om. Samtidigt utvecklades trätekniken. Plötsligt fanns möjligheten att bygga trähus högre än två våningar. Nu är mer än vart tionde nytt högt hus i Sverige ett trähus. Husen i kvarteret Limnologen har i dag fyra, fem år på nacken och man har säkra data om vad de går för.

Byggkostnaderna för huset stannade på 22 000 kronor per kvadratmeter och år (inklusive mark) och husen såldes för 27 000 kr per kvm. Energiförbrukningen ligger på cirka 55 kWh per kvadratmeter och år, vilket är en bra bit under gällande byggnorm i Växjö.

Ljudmässigt kan trä inte mäta sig med betong, men husen i Växjö klarar utan problem kraven. De boende har inte klagat.

Brandsäkerheten då, hur är det med den?

Många påpekar att det finns sprinklers i husen, men de finns i första hand till för människorna och inredningen. Stommen är nära nog omöjlig att antända, så brandmässigt är dessa hus inte sämre än andra, säger projektledaren Hans Andrén på Wäxjö kommun.

Husen i kvarteret Limnologen har fått många pris, bland annat Stora Samhällsbyggarpriset 2010, Träpriset  och ”Utmärkt modernt Träbyggande” 2012.

Växjö kommun har tagit fram en egen träbyggnadsstrategi med högt ställda energikrav. Kommunen vill leva upp till en bild som Europas grönaste stad. Att värna skogens produkter i alla dess former är en av grunderna.

Träbyggandet sprider sig ut i landet och ser ut att kunna bli en stor framgång också i Kina.

36 procent

av de tillfrågade kan tänka sig att betala mer än 50 000 kronor för klimat-och miljöåtgärder som betalar sig inom fem år. Om tiden utsträcks till tio år krymper andelen till 31 procent.  Det visar Therese Quennerstedt i sin studie: Miljö och klimatåtgärders betydelse vid köp av nya bostäder.

Glasklart byte

Två glas i varsin båge. Så är äldre fönster konstruerade. Ett bra modernt fönster består av tre, ibland fyra glas hermetiskt tillslutna i ett paket. Mellan rutorna har man fyllt på med en isolerande gas. Rutorna är också belagda med en nästan osynlig värme­reflekterande film. Ett sådant fönster är runt tre gånger så energieffektivt som ett äldre. Det kan vara klokt att byta ut gamla. Problemet med de moderna fönstren är dock att fönsterpaketet, kassetten, blir tung och därför kräver en kraftig båge. En kraftig båge kan vara mindre lyckad estetiskt. Men fönster med u-värden kring 1,2–1,3 bör kunna passa in i nästan alla sammanhang. Sedan den 1 juli gäller en EU-standard som gör att du kan lita på det u-värde som fabrikanten redovisar. Rekordsnåla fönster har u-värden på cirka 0,7.

Om ditt kylskåp är äldre än sju år är det en miljöinsats att lämna det till återvinning och byta det mot ett nytt som är klassat A+++

Tjänstecykel

Varför finns inte fler tjänstecyklar? Jo, skattesystemet hindrar. Den som får stöd av sin arbetsgivare till en tjänste­cykel förmånsbeskattas, om det inte är en motionscykel förstås, för den får man stöd.

Anders Roth, Göteborgs trafikkontor

Bantade fem ton

Under sex månader ville familjen Lindell testa att leva så klimatsnålt som möjligt men med bihållen komfort.  De lyckades minska sina koldioxidutsläpp från 7,5 ton till 2,5 per person. Det som slog dem mest var just matens stora inverkan.  Vattenfall, andra sponsorer och forskare drev projektet. Läs mer på www.onetonnelife.se

Dyr biltvätt

Den som tvättar sin bil på gatan i Jönköping kan få böta rejält. Tio tusen kronor kan det bli, det är i varje fall vad kommunen skriver när den informerar om saken. Miljöhänsyn kräver tydlighet, menar storstaden vid Vättern.

2014

Blir ett supervalår med både EU-val och riksdagsval. Naturskyddsföreningen går lagom till riksdagsvalet i september till verket med att miljömärka kandiderande politiker. Tanken är att en väljare ska kunna titta på kandidaterna i sitt parti och se vilka som kommer ut som miljömärkta. Från och med detta riksdagsval stärks personvalet. En politiker som får mer än fem procent av partiets röster kan komma in i riksdagen.  Naturskyddsföreningen har många medlemmar och kan därmed bli en stark maktfaktor. Metoden kommer också kunna praktiseras i kommuner. En förutsättning är att den lokala kretsen tar hand om uppgiften.


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Carl-Axel Fall
Artikeln publicerades i