Smartare livsstil

TEMA * Stefan Edman fick uppdraget att hitta vägar till ett grönare Sverige. Där äter vi svensk biff för att rädda hagarna. Där ersätter vi bensintörstiga bilar och vi själva blir mindre prylfixerade.

I ett grönt Sverige kan vi äta och dricka gott och samtidigt förbättra hälsan, hushållsekonomin och livsmiljön.

Vi kan färdas bekvämare, bo komfortabelt och ändå förbruka mindre än i dag av jordens ändliga resurser – om vi är beredda att ställa om till ett hållbart samhälle och fattar rätt beslut.

Biologen och författaren Stefan Edman visar vägen i sin utredning Biffen, Bilen, Bostaden – hållbara laster, smartare konsumtion (SOU 2005:51) som överlämnades till regeringen i juni.

På nittiotalet jobbade han i statsrådsberedningen som statsminister Göran Perssons miljörådgivare. Nu har han levererat två rapporter om hur vi, i linje med tidigare antagna FN-mål, kan ställa om till en hållbar konsumtion.

Han har 60 olika förslag, en blandning av idéer som innebär genomgripande förändringar av vår livsstil och smarta detaljlösningar. Den som agerar klokt och inte bidrar till samhällets städkostnader bör belönas med premier och bonus, det är smakligare än straffskatter, resonerar han.

Det har nu gått ett par månader sedan utredningen presenterades. Vad har du fått för reaktioner?

– De flesta verkar otåliga. De undrar när vi kan komma igång, säger Stefan Edman.

Flest positiva reaktioner har han fått på förslaget om ”den svenska pampasbiffen”. Det är genom att äta svenskt kött som vi kan rädda det värdefulla odlingslandskapet. De flesta vill äta svensk mat, men svenska jordbruksprodukter klarar inte priskonkurrensen. Sveriges anletsdrag mörknar då i Småland, Sörmland, Dalarna och många andra regioner. Vi måste få ut fler amkor, kalvar och köttrasdjur i betesmarkerna. Ökat fårbete skulle också ge god effekt.

EUs mjölkkvot och tak för antalet bidragsberättigade nötkreatur har bidragit till att svensk produktion inte kunnat konkurrera med omvärlden. Jordbrukets konkurrenskraft måste stärkas genom att onödiga fördyrande regler plockas bort. Staten bör kunna stimulera framväxande geografiska varumärken. Ekomat bör få skjuts med sänkt moms. I dag utgör ekomaten bara två-tre procent av matmarknaden. Offentliga sektorn bör gå före och köpa mer ekologiskt, Stefan sätter målet till 25 procent år 2010.

Även om våra bostäder har blivit mycket energisnålare sedan energikrisen i slutet på 1970-talet, finns mer att göra. Teknikutvecklingen skapar ständigt nya och bättre lösningar med värmeväxling, solfångare och isolering.

EDMANS FÖRSLAG MED ETT Rot-bidrag för dem som bygger om värmesystemet i sin direktelvärmda villa genomförs redan 2006.

Man vet genom tidigare försök att energiförbrukningen minskar kraftigt i flerfamiljshus med mätare på varmvattnet i varje lägenhet. Och med enbart rörligt elpris blir det mer lönsamt att spara ström. Däremot föreslår han inte individuell mätning av värmeförbrukningen i varje lägenhet, eftersom ett sådant system har sina avigsidor.

Transporterna står för totalt 40 procent av de svenska koldioxidutsläppen. Vi tar bilen till jobbet, dagis, butiken, doktorn. Stefan Edman har en rad idéer om hur vi ska minska arbetsresorna genom att arbetsgivarna kan köpa busskort eller cykel åt sina anställda utan förmånsskatt och sociala avgifter.

Stormarknaderna ska bara få byggas där kunderna kan nå dem med kollektiva transportmedel. Många andra länder har mer restriktiva regler för stormarknader än Sverige.

En förändring som innebär att fordonsskatten sätts efter hur mycket koldioxid bilarna släpper ut är på gång. Stefan Edman vill därtill se en modell där också inköpsskatten sätts efter bensinförbrukning och koldioxidutsläpp. En skrotningspremie kan påskynda utbytet av bilparken. Vi kör ju omkring i EUs törstigaste bilar. Den som skrotar sin mellan tre och tio år gamla bensintörstiga bil och köper en modern bil som drar mindre bensin och som också kan drivas av el, etanol eller metan kan få tiotusentals kronor i premie.

Hur realistiska är dina förslag, Stefan Edman?

– Jag har inte haft möjlighet att räkna på alla, men Rot-bidraget till elvärmda villor och bilskrotningen är de dyra delarna. Om många nappar blir det dyrt. Men jag är övertygad om att mina förslag är positiva för samhällsekonomin i stort.


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Göran Kristiansson
Artikeln publicerades i
Annons