– Vi får tydliga signaler om att det finns intresse att ta över projektet, men vi vill inte överlåta det till vem som helst, säger Björn Edström.

Projektet har mött många reaktioner. Det har försvarats av bland andra forskare vid Stockholm Environment Institute, men också kritiserats av forskare och organisationer i Tanzania och Sverige.

Forskare vid Stockholms universitet (SU) menar att Sekab förskönat en miljökonsekvensbeskrivning av projektet som gjorts av ett konsultföretag och inte heller låtit de tanzanska bönderna ta del av rapporten. Sammantaget anser SUs forskare att Sekab inte bör få de Sida-bidrag de nu hoppas på.

Enligt Björn Edström har rapporten tagits fram i samarbete med lokala organisationer och lämnats till myndigheterna i Dar es Salaam för att sedan offentliggöras. Han säger också att Sekab inte sökt stöd från Sida utan endast informerat dem om projektets svåra läge.

– Vi vill inte att det ska haverera då alla inblandade tycker att det är ett bra projekt, förklarar han.

Projektet har också kritiserats för att vara ett uttryck för nykolonialism.

Maria Stridsman som är ansvarig för hållbarhetsfrågor vid Sekab säger på telefon från Tanzania att de som talar om nykolonialism själva ligger närmast begreppet och inte respekterar Tanzanias rätt att tala för sig själva. Tanzania är ett demokratiskt land och byråden har rätt att fatta beslut om sin framtid.

Hon hävdar att Sekab respekterar de lagar och rutiner som finns, men påpekar också att byarnas kapacitet måste höjas.

¬- Vi kan inte stärka kompetensen hos bönderna. Någon annan måste hjälpa dem att organisera sig, det är svårt för oss att stå på två sidor i förhandlingarna.

Sekab har fört diskussioner med bland andra WWF och FAO till att bli medskapare.

Kritiker har också ifrågasatt varför utländska företag får tillgång till marker för stora odlingar då Tanzania är beroende av matimport. Maria Stridsman menar att markbrist inte är Tanzanias största problem i dagsläget utan snarare den låga produktiviteten inom jordbruket. Ett arbete i projektet kan höja böndernas kompetens och ge dem en ekonomi att använda i sitt eget jordbruk.

– Det som föreslagits i Tanzania av Sekab är en otroligt svår investering. Om det vore enkelt vore det redan gjort, menar Maria Stridsman.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.