Rapsen tar över

AKTUELLT * På bara några år har den svenska rapsproduktionen ökat med en tredjedel. Vad betyder det för miljön?

Skribent Redaktörer: Ylva Johnson Och Mats Hellmark

DEN SOM FÄRDAS genom södra och mellersta Sverige en klar försommardag kan inte undgå att se de enorma fälten med smörgula rapsblommor som breder ut sig.  Och det är inte så konstigt – i Sverige har produktionen av raps ökat med 30 procent de senaste åren. Orsaken är inte en ökad privatkonsumtion utan större ökad efterfrågan på raps som proteinfoder för djur, vilket i sin tur beror på att det blivit svårare att få tag på GMO-fritt foder samtidigt som efterfrågan på biodrivmedel ökar i EU.

Sverige är i dag självförsörjande på raps. Det gör rapsen till ett miljövänligare alternativ än importerat foder som till exempel sojabönor.  Men den som vill få en säker avkastning kan behöva behandla mot rapsbaggar som äter knopparna. Detta har gjort raps till en svårodlad gröda för ekologiska bönder, trots att studier visar att ekologisk raps både lockar fler bin och har högre frösättning än konventionell raps. 

Raps behandlas främst med neonikotinoider och pyretroider, varav vissa har förbjudits av EU eftersom de orsakar omfattande bidöd samt tros ge bestående skador på fågellivet. Vad gäller främjande av biologisk mångfald har rapsen dock fler fördelar än nackdelar. Eftersom det är en blommande gröda ger den mat till bin och humlor, pollinerare som är livsviktiga för att jordbruket ska gå runt. Rapsen erbjuder dessutom föda och skydd för flera häckande fågelarter, till exempel starrsångare, gulärla, lärkor och sävsparv. 


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Redaktörer: Ylva Johnson Och Mats Hellmark
Artikeln publicerades i