Kulörer som förför
Blommornas färger hänför både människor och djur. Kronbladens kulör och streck lockar insekter till nektar och pollen. Det vet spindeln som väntar på ett byte.
En insekts stora öga kan bestå av upp till 30 000 facetter. Varje enskild facett förmedlar en liten delbild. Tillsammans skapar de en värld med färger som inte alls ser ut som människans. Insekter kan ha olika färgseende. Tambin ser inte rött men ultraviolett och föredrar därför blå blommor. Fjärilar, däremot, uppfattar den röda färgen, men kan sammantaget se betydligt fler färgnyanser än en människa. Fjärilens bild av en blomma kan också berätta hur blomman mår, om den är värd ett besök.
Insekter som flyger på natten, som malar, föredrar vita kronblad. De syns bra i dunkel. En blomma som ser vit ut för människan, kan ha en annan färg i insektens blick.
August Strindberg försökte lista ut i vilken ordning blommorna utvecklat sina färger. »Anmärkningsvärt är, att härvidlag färgerna gå i samma ordning som prismats, om man nämligen börjar kedjan med rödt och går baklänges. Hvarför så är? Det är blommornas hemlighet, som de ha tillsammans med solen och regnbågen!« (Ur Blomstrens hemligheter, Blomstermålningar och djurstycken, Albert Bonniers förlag 1909).
Insekter som flyger på natten befruktar ofta vita blommor. De vita kronbladen lyser lockande i dunklet. Vissa blomfrön har en energirik del som myror kan mata sina larver med. Som betalning för kosttillskottet hjälper myran växten att sprida sig när stacken städas på frörester.
Jungfrusländans metalliskt blå färg skapas av ljusets brytning genom vingens struktur.
För en insekt som kan se det ultravioletta ljuset kan en gul blomma lysa nästan vit med purpurfärgade ståndare och pistiller. De blå blommorna är inte heller alltid blå i insektens blick, de kan lysa vitskimrande.
