Annons

Kritiken mot FSC

FSC är en miljöcertifiering av skogsbruk som tillämpas världen runt. Regelverk och praxis bestäms i varje land. Naturskyddsföreningen var länge drivande i FSC Sverige. Men 2010 lämnade föreningen FSC.

Skribent Carl-Axel Fall

Efterlevnaden av reglerna var alldeles för dålig. Om ett bolag inte följde regelverket fick det ändå inga påföljder. FSC Sverige gjorde heller inte någon revision av systemet trots att stadgarna säger att en sådan ske vart femte år.

– Tanken bakom FSC var mycket god och Naturskyddsföreningen har lagt väldigt mycket arbete på att få till en bra märkning som vägledning för konsumenterna. Det var därför med viss sorg vi lämnade FSC Sverige. Vi vill att konsumenter ska kunna påverka skogsbruket, men då måste reglerna följas av bolagen, säger Karin Åström, vice ordförande i Naturskyddsföreningen.

Men trots att föreningen inte längre tar ansvar för systemet är FSC ändå en realitet som spelar roll eftersom det är ett marknadsverktyg för de certifierade skogsägarna. Det är det enda system som höjer ribban en smula utöver skogsvårdslagens krav.

– FSCs principer och kriterier är bättre än vår svaga lagstiftning, men de efterlevs inte. När vi granskar hur bolagen sköter sina avverkningar är FSC-kriterierna det som finns att tillgå eftersom det i princip är omöjligt att bryta mot skogsvårdslagen, säger Malin Sahlin, sakkunnig i skogsfrågor på Naturskyddsföreningen.

I Sverige finns också ett annat certifieringssystem i bruk, PEFC.

– Det är verkligen inte bättre. Dess principer och kriterier är mycket vaga och ger alldeles för stort tolkningsutrymme.

Naturskyddsföreningen står bakom den internationella FSC-certifieringen.


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Carl-Axel Fall
Artikeln publicerades i