Klubb för etablissemanget?
FÖRENINGSLIV * Många siffror talar om Naturskyddsföreningen som en välmående förening. Men för att få varaktig hållbarhet krävs också nya influenser – diskussion och lite kreativ friktion.
VID RIKSKONFERENSEN i Åre i maj intogs scenen av de yngre. Fältbiologerna, föreningens trainees liksom ungdomarna i Schysst sommar tog för sig. Fältbiologernas engagemang grundar sig i miljön och miljöpolitiken. De ser moderföreningen som en förälder, en person man ska utmana, pusha, men också lära av.
– Vi vill vara mer radikala, vi spetsar till, vågar mer. Nu satsar vi till exempel på att minst 100 fältisar ska till Paris i december för att driva på klimatfrågan. Vi kommer inte kunna tala ert språk på en gång, men till slut kanske, säger ordförande Sara Vikström Olsson.
På frågan om var Naturskyddsföreningen står om tio år svarar hon:
– Varumärket är starkt, men risken finns att det mest är ett namn utan aktivitet.
Föreningen har hittills utbildat drygt 110 traineer och 20 nya väntar i höst. Traineerna är något äldre än fältbiologerna och har en intresseprofil mot globala frågor, mänskliga rättigheter och hållbar samhällsutveckling.
Förhållandevis många trainees är beredda att bli aktiva i styrelser och grupper, men de reagerar ofta på föreningsbyråkratin.
– Några i min grupp som försökt komma in i föreningen sade att det var jättesvårt. Men jag ska i alla fall gå med i en klimatgrupp i höst, säger traineen och ingenjörsstudenten Shanar Tabrizi.
Då har nog ungdomarna i Schysst sommar längre till just föreningsarbetet, och även till miljöengagemanget. Arbetet i projektet har gått ut på att skapa en relation till föreningen. Till en början har det inte varit miljöfrågor som lockat.
– Vi struntar nästan i om vi själva blir drabbade av klimatförändringar, vi tänker mer på hur det blir för människor som har det svårt ute i världen, säger Dena Gevarez.
Men miljöengagemanget har kommit med tiden. Ungdomarna i Schysst sommar har en bakgrund från länder som Irak, Somalia, Afghanistan eller är kurder.
– Några har haft en föreställning om att miljörörelsen inte var för dem, men med tiden har trösklarna in i föreningen faktiskt sänkts, säger projektledaren Dena Gevarez.
Årets stora klimatevent
I oktober arrangerar Naturskyddsföreningen och Kulturhuset Stadsteatern ett stort klimatevent tillsammans. Forskare, artister, kockar, filmare, musiker, politiker, stadsplanerare och författare kommer att ta plats på Kulturhuset Stadsteaterns scener.
Föreningen vill inspirera Sverige och sätta press på den svenska regeringen inför de globala klimatförhandlingarna i Paris. Sverige kan visa resten av världen att tuff klimatpolitik och välfärd kan gå hand i hand. I dag finns inget land som kan visa det – Sverige kan bli det landet!
På Kulturhuset Stadsteatern kommer hopp och goda lösningar lyftas. Artister som Benny Andersson och Frida Hyvönen framträder, liksom forskaren Johan Rockström.
Det blir både brett och folkligt, smalt och oväntat. Här kommer barnfamiljen, den insatta klimatkämpen, den allmänt samhällsintresserade och den som mest bara vill se sin favoritartist att få sig en riktig klimatboost.
När: Fredag 2 oktober & lördag 3 oktober
Var: Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm
Vad: Vår årliga höstkonferens – fast i ny, större kostym
Tre tycker till:
Bra Miljöval fyller 25 år
Vad är styrkan hos Bra Miljöval?
Jan Stenholm, Snabbköpskund, Stockholm.
– Jag tittar alltid efter den där falken som dyker på tvättmedel. Den märkningen gör det lättare att välja. Sen finns det ju en massa andra ekologiska märkningar, på mat inte minst, men de verkar inte vara så seriösa. Jag tror på er falk.
Eva Eiderström, Chef, Bra Miljöval, Göteborg.
– Jag tror att vår märkning har fått en ny syn att bryta igenom. Sverige har fler miljömärkta produkter än andra länder. Vi var tidigt ute, två år före Svanen. Nu går vi vidare med försäkringsbranschen, finansbranschen och energiområdet.
Elina Carblom, Kemikalienätverket, Dalarna.
– Naturskyddsföreningen är en stor organisation som gjort mycket bra. Det ger märkningen ett stort förtroende, en trygghet att ens val faktiskt är bättre för miljön. Märkningen gör att man inte behöver gå in i tveksamma diskussioner.
Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.