Brottsligt använda plastpåse

Brottsligt använda plastpåse

Eritrea har varit överöst med kasserade plastpåsar, som dödat djur och skräpat ner. Men i januari förbjöds de. För den som bryter mot reglerna är böterna dryga.

Skribent Text: Niklas Kämpargård

DU VET ATT DU INTE kan använda påsen här i Eritrea, säger receptionisten på mitt hotell i Asmara då hon räcker över en plastpåse till min smutstvätt.

Alla vet att regeringen har förbjudit påsarna, men ändå finns de kvar i byrålådor och gömmor.

Böterna, för den som trotsar förbudet är höga, och den som åker fast får räkna med att betala 100 nakfa (cirka 50 kronor). Medelinkomsten i fattiga Eritrea är 500 nakfa i månaden och därför är bötessumman nästan omöjlig att betala. För butiksägarna är böterna ännu högre. En handlare som avslöjas sälja plastpåsar får inte bara betala 10 000 nakfa i böter. Han hotas också av fängelse och näringsförbud.

– Det är tuffa och hårda lagar, men vi var tvungna att göra något åt allt skräp, säger den pensionerade läraren Haile Birhane.

Eritreanerna accepterar lagen och många tycks uppskatta frånvaron av irriterande skräp. Fortfarande kantas vägrenar och åkermark av plåtburkar, bildäck och annat plastskräp. Märkligt nog är alla plastpåsar i stort sett borta. Under våren har städpatruller sänts ut för att städa bort alla plastpåsar på landsbygden, men övrigt skräp ligger kvar.

– Förut dog djuren när de åt plastpåsar, berättar turistsamordnaren Abdul Kadir i Keren tio mil utanför Asmara. Djuren är livsviktiga och den fattiga bonden har inte råd att mista en ko eller get.

De som tjänar pengar på den nya lagen är landets alla skräddare. I rader sitter de hängandes över gamla Singersymaskiner med måttband i ena handen och ett glas sött te i den andra. Plastvävssäckar som en gång innehållit hjälpsändningsvete från USAID och WFP klipps sönder och sys om till shoppingbagar med dragkedja och handtag.

– Det här är ett bra tillskott i kassan, säger den åldrade skräddaren Mohammed Idriss Osman i Keren.

Hos Mohammeds granne går det att köpa tygpåsar i anskrämliga färger. Priset är något högre än plastvävssäckarna, men å andra sidan slipper köparen vandra omkring som en annonspelare för WFP eller USAID. Med texten not for sale.


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Text: Niklas Kämpargård
Artikeln publicerades i